Auxy

Min svåger säger sig känna någon som är involverad i Auxy och undrade om jag hade provat på. Det hade jag inte, men nu har jag det. Det rör sig om en liten "DAW"; trummor, bas och två synthar med, vad jag kan se, idel presetljud och mycket få reglage för tweaks. Räcker det till? Jo, det tycker jag nog att det kan göra. Ljuden är bra och hyggligt diversa och allt är rätt så hands-on. Jag har använt t ex Propellerheads Figure tidigare och även om ljuden är sköna så blir en enda loop helt enkelt snart rätt trångt. I Auxy är det plats för flera loopar och fritt att mixa de olika instrumentens loopar som man vill. Man kan köra på förinställda tonarter eller vanlig pianorulle. Det går exportera midi om man vill fortsätta i ett annat program, men det kan kanske kräva lite meck att bena ut looparna eftersom sequencingen inte är linjär. Provade att exportera direkt till Caustic 3, som jag också har och använder en hel del, och det blir i vart fall inte meckigare än med nån annan midi-fil.

Man kan spela in en livemix och exportera som wav till t ex Dropbox eller lägga upp på Auxys lagring och dela en länk till tjocka släkten: http://auxy.co/track/_Cr3opm7_fwm
Auxy kostar bara 50kr, så gillar du, som jag, att pilla ihop ett elektronisk beat - och har iPad (kanske auxå iPhone?) - kolla Auxy i app store.

The only constant is our reluctance to change

Jag hade nästan helt glömt bort att lyssna på Caribou lite då och då. Den där låten Silver är helt enorm. Jag vill nu slutligen bara tacka Jonas för hans påminnelse.

Nyheter

Jag försöker suga in något visst mått av ajouritet, mest lyssnar jag på P1 Morgon. Det gör att jag hyser väldigt låga tankar om de flesta medmänniskor som jag inte känner. Det är misogynekologerna, rasisterna, hedersmördardarna, fundamentalisterna, Jan Björklundarna och Dementorerna. Och Moderaterna, herregud vilka svin. Jag kan fortsätta i all evighet att räkna upp människor som går att kategoriskt avfärdas som mindre värda eftersom de inte verkar bry sig om mänskligt värde. Hur värdefull en människa nu kan vara. Mest är det bara skit. Och sportjournalister...

Det går lära gamla hundar att sitta

Vi är bara så ohyggligt stela.

Månens natt

Jag såg dock ingen måne
Verkar sova mest hela tiden
Det är väl normalt

Solens dag

Jag hade brutit ihop innan jag ens nått till min andra frukost för dagen. Det ena barnet ville inte göra det som vi ville att hon skulle göra och jag ville ge upp. Jag ville vara den sista människan på jorden och leva ensam i en liten vedeldad stuga i många år. Well, rent tekniskt skulle jag ju dö så snart insulinet tog slut men det är tanken som räknas.

Sen klockan två lämnade jag det andra barnet i den här berättelsen på ett barnkalas i staden. Sen fick jag vara ensam i nästan två timmar. Glodde på konst på Årummet och Georg Lulich fotogalleri innan jag tog en kikärtsburgare (god!) på Churchill Arms. Pommes-dippen hade rökessens i sig så det smakade bacon på ett sätt som inte riktigt gick ihop med den vegetariska upplevelsen, men i sig var den god den med. Tyvärr hade de inget te, men en halv-pint Bryggmästarens räckte gott medan jag pillade till ett synthljud som blev ganska dåligt.

Lagade nåt rätt misslyckat kinesisktisch till middag och nu läser jag det enda stycke text jag tvingat mig igenom fler gånger än första kapitlet på Malcolm Lowrys Under vulkanen; den fjärde delen i SOS serie om synthljud. Inte för att den är direkt svårbegripligare än den innan och den efter, men för att jag börjat om att läsa serien flera gånger då jag glömt bort den ett tag och de första två tre är så grundläggande att jag knappast glömmer dem.

Evolutionära mekanismer 3

Det tar helt sjukt lång tid.

Det näst viktigaste jag kan lära dig om evolutionära mekanismer

Det tar inte slut här.

Det viktigaste jag kan lära dig om evolutionära mekanismer

Det förefaller inte finnas någon mening med livet.

Tjugonde!

Kommunen vill ha sitt tjugonde idag, men försäkringskassan ger tillbaka.

Men åh!

Min bil... är död.

Inte den vassaste kniven i lådan - om att välja sitt vapen

Jag ville inte sluta med att sätta dörrfoder. Frun nattade barnen, så jag ville inte hamra, men såga till två överliggande bitar kunde jag ju göra. Det är gammalt foder som vi återanvänder och det har en liten klack. Bara att få två gerade hörn att passa mot varann kan ju vara en skitmacka, men på den ena av bitarna skulle jag bli tvungen att göra klacken lite lägre. En enkel match med min nya elhyvel, men jag ville som sagt inte göra nåt som låter högt imorgon utan nåt som låter lite mindre just nu. Kniven! Tog säkert mer än en halvtimme att få det hyggligt passande grovt geometriskt räknat, men snyggt blir det nog först med spackel och måla.

Med lite tur blir vi gamla och dör

Jag gjorde en Spotify-lista över den musik jag gillade bäst under 2015.
Som vanligt med förbehållet att den också släpptes under samma år. Det mesta jag lyssnat på under förra året är förstås ändå gamla godingar. Och det mesta av musiken som släpptes under 2015 och som ska bli gamla godingar har jag inte ens hört än, eftersom jag ännu inte läst alla andras årsbästalistor. Min kollega gjorde en lista på samma premisser som jag, men han var ute i tid och dessutom hade han lyssnat på både mer och bättre musik än jag. Et voila!

Hade hoppats kunna återskapa och presentera den följd av gamla godingar som höll mig dansant i timmar på nyårsnatten, men tydligen la Spotify-appen ner min koppling till last.fm i mellandagarna.

Märken

Mina barn har tagit simmärken! Det mindre barnet tog en grön baddare och det större en blå baddare. Jag är stolt.

Hanteringen av de levande

Zombies! Hur de odöda hanteras i populärkulturen säger kanske en hel del om hur vi behandlar de levande nu i vår tid. Jag tittar på In The Flesh på svtplay. Det är riktigt bra. Har förstås också sett en del The Walking Dead och Fear the Walking Dead och klassiker som t ex Night of the Living Dead och läst John Ajvide Lindqvists Hanteringen av odöda. Jag har på så sätt blivit något av en expert på odöda. Nä, jag bara skojar. Men det är bra skit. Alla borde tänka över vilka, om några, värden som är oantastliga när det handlar om överlevnad.

Sometimes always

Ibland när jag är väldigt trött och rätt hungrig så tycker jag att allt känns hopplöst. På nivån med tårar i ögonen. Nu ska jag äta nåt och sova.

Den goda oviljan

Hur kan antipati betyda motvilja när apati betyder typ ovilja? Eller äh.

Senaste dygnet har jag googlat på typ slöjd och knivslipning samt hyvlat ner en golvsockel till ostandard. Det blev ok, men inte mer.

Att vara eller inte bli

Jag både trivs och vantrivs med mitt liv. Jag är gift med en fin människa och mina barn är supergulliga. Mitt jobb är uthärdligt, familjens ekonomi är bra och jag har tid för både påtvingade och självvalda fritidssysselsättningar.

De förändringar jag skulle vilja göra ligger huvudsakligen inom mig själv och även om det är saker som är uppnåbara så har jag svårt att sätta igång. Vanans makt är stor och ansträngningar som måste läggas till den dagliga bördan kan svårligen motiveras. Vilket i vissa fall får mig att tvivla. Vill jag verkligen förändra det här och är det av kärlek till mig själv och min omvärld eller min självbild? Åh döds.

Whatever forever

"Uppladdningen av din bild lyckades, men publikationen stoppades och din bild har automatiskt anmälts som olämplig. Dataanalys visar att bilden visar mycket hud utan att ett ansikte samtidigt kunnat trianguleras. Bilden måste därför granskas manuellt innan den kan publiceras. Skulle bilden visa sig innehålla något olämpligt som t ex genitalier kommer den inte att publiceras och din profil kommer att sättas i karantän i väntan på vidare åtgärder.
Med vänliga hälsningar, Facebook-teamet"

Det blev helg igen. Det har det blivit ovanligt ofta senaste veckorna. Det gillar jag.

Imorgon är det lördag och då skulle jag vilja gå på en utställning med bl a garnapa, men jag bor ju på landet och ids därför inte på kultur. Bara om det är rockmusik och öl.

Men hur vet man att nån man stör sig på på nätet inte är en robot? Frågan gör mig så paranoid att jag funderar på att kontakta en pyskolog.

Har ni hört om den som skulle inreda enligt den kinesiska metoden och fick tji?

Nä, jag trodde väl det.

Vissa morgnar orkar jag bara lyssna på viss musik. Det brukar vara Klabbes bank eller Autechre eller en gammal samling med den där jazzen.

Uppgraderingar

1. Idag pratade jag i telefon med ett byggvaruhus för jag hade en fråga om sortimentet. Vid ett tillfälle ombads jag kolla artikelnumret på en vara som jag sökt på telefonen. Jag slog över till högtalartelefon och växlade till webläsaren. Då börjar min son med hög och klar stämma berätta för mig (och den jag talade med) vad han tyckte jag behövde:
-Pappa, du borde gå på gym. Du skulle kunna bli stark om du tränade på gym.

2. Det dög i tvåhundra år, men nu räcker det inte till längre.
-Det var en dansk, en norsk, Bellman och Buzz Lightyear...

3. Jag skulle verkligen må bra av att träna. Endorfiner brukar göra mig glad.

Den stora sömnen

Jag kom hem ganska tidigt från jobbet, men de andra hade åkt tidigt till simskolan så jag skulle vara ensam i flera timmar. Två hamburgare låg stekklara på bänken bredvid färdigskuren sallad och lök, så middagen var klar på minuter bara. Två glas rött fick jag ut från den gamla boxen jag trodde var nästan tom. Sen satte jag mig i soffan och såg de första två avsnitten av In the flesh, den brittiska zombieserien som går på SVT(Play). Mitt på hämtade jag chips och ett glas vin till. När teven var slut pillade jag lite på en låt i Caustic. Sen kom familjen hem. Vi fikade smörgåsar och te. Sen ville dottern spela Zelda med mig (jag spelar och hon ser på och kommer med idéer om problemlösning). Till slut var det dags att sova. Dottern är eädd på kvällen sen hon fick titta på King Kong och såg en infödingsmormor, så jag fick sitta där länge och sen sov jag till morgonen. Jag som skulle blogga och se sista avsnittet av In the flesh förata säsong. Andra säsongen börjar ikväll och är dubbelt så lång.

2015

2015 var året då jag var som vanligt; jag jobbade, sov, åt, drack, bajsade, var med barnen, lyssnade på musik och spelade musik. Tyvärr renoverade jag också ganska mycket på mitt hus, var grinig mot min fru och hostade.

Jag började använda Caustic 3, en faktiskt användbar musikmakarapp från Single Cell Software. Som vanligt har jag inte avslutat nästan en enda låt men jag har haft roligt.

Jag började spela i ett nytt rockband, Folkets hus och har skrivit ett par låtar dit, såväl text som musik. Förutom det har jag roat mig med att översätta några låttexter, bl a av Mascara Snakes, Alphaville och Blue Öyster Cult.

Jag gjorde också skivomslag åt en samlingsskiva med Apoteket Apan samt ett album och en singel med The Search.

Textuellt ambivalent

Jag läste detta kall: http://lillahornan.blogspot.com/2016/01/skrivaret-2016.html

Jag kände instinktivt motstånd. I säkert ett dygn vägrade jag avvika från tanken att jag minsann skulle ägna mitt år åt mer produktiva saker än att blogga vareviga dag. Sen kände jag entusiasm för uppgiften. Nu vet jag inte om jag bara ändrade mig eller om jag gör detta mot min vilja.