Total pwnage!

Dahakan, det otrevliga monstret i Prince of Persia Warrior Within, är väldigt svårt att besegra på svåraste hårighetsgraden. Mig tog det nog närmare trettio försök. Ett antal gånger fastnade prinsen i en pose under ett kritiskt ögonblick, två gånger hade jag klarat mig med ett svärdshugg till. Men nej. Jag spelade envist om striden gång efter annan då Dahakan plötsligt fastnar i sitt sårbara läge och mätaren på hur mycket mer stryk han tål försvinner från skärmen. Jag hackar på med mitt lilla svärd ett par gånger och snart har jag vunnit!

När man sen väl sett filmsekvensen som knyter ihop historien så är man kanske inte jättesugen på att göra trettio nya försök för att vinna "schysst". Speciellt inte då Dahakan normalt slåss så oschysst. Nu ska jag bara försöka komma över det avslutande spelet i trilogin till ett rimligt pris.

Lågt blodsocker, tajt slips, dum i huvudet?

På vägen hem från jobbet klämmer sig en bil mellan mig och en mötande cyklist. Just på stället är det en hel del gropar i vägen och dem har regnet fyllt med regnvatten. Jag får en rätt oskön dusch. Visst har jag regnställ som jobbet betalat, men eftersom jag ogillar körstilen mumlar jag ändå ett par okvädesord efter bilen. Kort därefter svänger bilen in på en parkering vid en skola. Jag cyklar fram till bilen och när föraren, en man mellan 40 och 50 - vi kan kalla honom Herr Neandertal, stiger ur säger jag: "Du kanske ska se dig lite för så att du inte stänker ner folk?".

Hade jag stigit ur bilen hoppas jag att jag, medveten om hur trist det är att bli nerstänkt och medveten om att jag enligt lag kan bli skyldig att betala kemtvätt e dyl, skulle varit mer angelägen om att avstyra det hela med ett "Förlåt, gick det bra?". Herrn här har dock jobbat över, ätit kaffe med sockerbit till lunch, blev idag tvungen att ta fruns bil och till råga på allt hämta barnen på förskolan!

"Öh, du! Det fanns inte en jävla droppe vatten där jag passerade dig." Även om han inte skulle ha stänkt ner mig så skulle det vara en uppenbar lögn eftersom det regnade. "Hur fick jag då pölen på mig?" frågar jag, men mannen har redan sprungit runt bilen och över halva skolgården samtidigt som han fortsatt skrika, även om jag inte längre kan uppfatta några ord. Jag cyklar därifrån.