Bikt babord

De kör en avställd bil till parkeringen intill min tomt. Den är reggad som blå, men svart hammarlack har ändrat på den saken. De mekar lite, skakar på huvudet, tuggar lite lingo, hoppar in i en annan bil och åker därifrån. De lämnar en tom halvliters pet-flaska och några använda våtservetter och plastclips efter sig. Jag gissar att det var de som slängde ett använt bränslefilter i min häck i höstas. De buskör ibland genom kvarteret på fyrhjulingar. Jag önskar att de ska dö, eller åtminstone krocka med några av sina grannars kamphundar och bli allvarligt skadade. Jag vet inte varför, vill inte ens försöka nysta ut det där. Jag städar upp våtservetterna och plastclipsen samt ett av de där värmeljusen som hela tiden dyker upp i häcken. Jag knölar ihop flaskan lite och kör in den i avgasröret på fulbilen. OBS! Etiketten var redan avriven, annars hade jag inte gjort det. Det kanske var barnsligt, men jag tänker inte be om ursäkt.

I like to wake up in the morning when the day is new,

but I much prefer the afternoon.

Slukhål

Jag läste två album av Loka Kanarp under en bussresa häromdagen. Ja, egentligen så är det ju böcker. Vet inte om det är samhällets förakt mot serieformen som lyser igenom eller om ordet album känns mer som rockenroll. För det känns lite rockenroll att läsa Loka Kanarp. Och då lyssnade jag ändå på Nils Frahm medans jag läste. "Till mina vänner och ovänner" är en delvis självbiografisk samling kortare berättelser om hur en människa måste förhålla sig till de andra människorna. Jag fick genomgå en känslomässig omstörtning när jag läste och även om det inte är bekvämt så känns det alltid lika bra när det blir så. En del säger att de lever sig in, men jag skulle snarare säga att berättandet är så starkt att jag upptas av historien. Hårets toppar är kluvna.

"Pärlor och patroner" innehåller 60 porträtt i vardera 4 rutor, föreställande historiska personer som också var kvinnor. De allra flesta lämnar mersmak. Alla är roliga, även de tragiska.

Det här är sättet jag läser. Rasar igenom en volym på någon dag eller kortare. Eller längre om jag någon gång skulle få för mig att läsa en längre bok. Historien omsluter mig och förtär mig. Sen orkar jag inte läsa nåt mer på säkert ett år. Igår hade en bok ramlar ur hyllan och låg på golvet när jag fick syn på den. "Grand Mal" av Linda Boström Knausgård. Läs den!

Bästa tänkbara

På bussen hem från aw med nån öl mer än bra på fyra timmars sömn så lät jag tankarna vandra. Vad kommer hända imorgon? Vad skulle hända om jag... När jag nått fram till att jag skulle kunna bjuda ett barn på en maträtt som den inte tidigare testat och att barnet spontant skulle tycka om maten var jag nöjd. Nu har jag uppnått allt jag ville uppnå. Nu kan jag dö viss om framtidens godhet, tänkte jag och så gjorde jag det. Nej, skoja ba!

Min fru vägrar

Hon hade inte en tanke på GoT började idag utan hyrde en film åt sig själv när jag nattade minsta barnet. Hon tittar på den och våldet, sveken och det dåliga sexet får börja imorgon. Ska jag orka se FearTWD istället eller sova? Fan vet.

Kvartalsrapport

Jag blev sjuk igen. Jag gissar att det kanske blev en bihålegrej eller nåt av en förkyld och hektisk arbetsvecka. Har åtminstone hunnit göra ett par balla grejer som att gå på en riktigt bra konsert (Anna Ahnlund) och vara med på nyheterna i SVT (i bakgrunden där jag hör hemma). Hoppas jag inte smittat ner dig, käre läsare.

Jag tänkte att ifall det visar sig vara en sån där blodförgiftningsbakterie eller hjärtklaffsätare så kanske det leder till min död. Epic överraskning, liksom! Om det skulle hända kände jag att jag spontant inte var så nöjd med mitt liv. Om det är prestationsångest vet jag inte, men det är liksom saker jag önskar att jag hunnit med och jag är rätt kass på att göra saker parallellt och då blir det ju bara en sak gjord i taget. Jag önskar att jag var mer påläst i fråga om hur världen fungerar och vad som händer var. Jag önskar att jag skulle överleva på naturen om jag vaknade naken i forntiden. Jag önskar att jag bemästrade ett hantverk.

Men jag har lyssnat på väldigt mycket bra musik och själv skrivit några hyggliga låtar. Jag har studerat. Jag har älskat och blivit älskad. Tack för det, vi hörs till veckan!

Jag mötte Jazzie

Igår mötte jag Jonas Furberg. Det var i gångtunneln, där Börjegatan dyker under Luthagsesplanaden. Det hade börjat skymma och var ganska kyligt, men under hans jeansjacka skymtade bara en randig, tunn tröja. Långärmad, men ändå. Ett klassiskt aprilmisstag, man går ut för att gå ut och utan tanke på att återvända när timmarna krymper. Kylan verkade dock inte bekomma honom. Han hade hörlurar på sig och trots att jag hojtade till från min cykel så såg han mig inte. Fastän han gick i riktning mot sitt hem så tvivlade jag på att han verkligen var på väg dit. Blicken var beslutsamt fäst i fjärran. En liten stund senare for det över mig att jag borde stannat. Men nej, jag borde inte ha stannat och inte han heller. Vi skulle fortsätta att röra oss i våra banor runt solen. Jag tror han lyssnade på Ride. Eller Charlatans.

Den vidriga stickan

Tändsticksasken är en vanlig liten och dess stickor säger jag inget ont om, men den vita, knappt centimeterlånga stickan är en liten bit typ glasfiber från innerväggen på den elbil jag kör på jobbet. För en dryg vecka sedan smög den sig in under långfingernageln på min vänstra hand. Jag vande mig rätt snabbt då jag först inte kunde få tag på den, men helt bekvämt blev det förstås aldrig. Såklart. Men nu. Äntligen!

Rolling and thumbling

Torktumla ett täcke, du det tar en jävla tid vettu. Men en kan bli tvungen när en unge har spytt blodpudding, godis och chips på det.

Annars så har jag kollat lite nya releaser på Spotify och gjort en lista på spännande grejer jag ska lyssna på imorgon.

Och så började jag fundera på nästa riksdagsval, för just nu är vi ju i ett hopplöst parlamentariskt läge. Faktiskt inget bra lär hända innan nästa val. Men efteråt? Kände att det var lätt att börja skylla på väljarna. "Snälla rösta nu 2018 på ett riktigt parti den här gången så att vi kan gå vidare med det här jävla landet!" Men då börjar jag ju på helt fel ställe (och samtidigt inte). Av de befintliga partierna känns det som exakt inga formulerar en målbild på hur de vill att samhället ska kunna fungera i framtiden. Och då snackar jag av filosofiska mått. Vad är rätt och vad är fel?

Sjuk i huvudet

Alltså, inte mer psyko än vanligt. Den här gången syftade jag på att resten av familjen varit influensiska och att den matta stämningen smittat av sig på mig. Eller om jag alltid är såhär. Men usch, det vill jag egentligen inte tänka på nu. Koncentrerad närvaro och närvarande koncentration... Har varit fruktansvärt mycket stress på jobbet och inte så mycket ork i övrigt. Nu var mamma och pappa här och pappa räfsade upp typ hela tomten. Mycket skönt, och fint blev det.

Fönstershopping

Saker som slog mig medan jag letade efter bl a fina barnkläder på stan efter jobbet: Det är verkligen jobbigt att gå och leta fina byxor till barn. Rieker är ett rätt äckligt namn på ett skomärke. Rubber Soul är ju en ordvits! Beatles är en ordvits! (ba skoja he visst ja ju) Och det är svårt att betala utan plånbok.

Mitt i maten

Påsken är en orgie i mat. Mår närmast lite illa såhär på aftonens kväll.

Har börjat spela Ocarina Of Time med dottern, hon har tjatat på att vi ska ta oss an nästa titel. Om vi ska klara oss igenom denna på ett drägligt antal timmar så måste jag nog läsa en walkthrough. Tyvärr gör det mig så sjukt sugen på att spela bara.

Nu ska jag sova, tydligen kommer tidstjuven inatt och stjäl en timme.

Farnsworths paradox

Den grundläggande synen på medborgarens värde i såväl makten som medborgarnas egna ögon tycks även fortsättningsvis basera sig på tillgången till en sysselsättning som ger ekonomisk ersättning? Och detta smtidigt som de flesta branscher "effektiviserar" och skär ner på personal? Det kommer mynna ut allas vårt förakt för alla.

Slutet och början

Jag såg färdigt på Den siste luftbändaren och började kolla på Legenden om Korra. Det känns alltid bittert när man ser slutet på något som är alltigenom härligt att befinna sig i. Och det nya verkar inte vara gemytligt på samma sätt, även om jag bara sett ett avsnitt än. Nåja, jag vill ända rekommendera alla att se Avatar: Den siste luftbändarens 61 avsnitt. Annars går ni miste om fin historia. Får återkomma om Korra.

Gin & Yankeedoodledoo

Det kan vara som du säger; att kvinnorna i din generation är din raka motsats. Men ur ett perspektiv som på de flesta sätt skulle anses snävt.

Den stora sömnen

Senaste dygnet har jag sovit ungefär arton timmar. Och då började det dygnet ändå med att jag steg upp. Det behövdes. Nu mår jag lite bättre.

Vad vill vi ha?

Ja, jag vet inte alls. Jag vill ha det ungefär som nu, fast med kortare och färre arbetsdagar, mindre hat och extremism i världen.

Traditionen går i arv till nästa generation. Tyvärr är den här slutbossfighten inte så ball ändå. Spelet är ändå fint. The Legend of Zelda: Wind Waker alltså.

Vocals chords

Om man har svårt att hålla tonen när man sjunger och vill spela in en demo av en sång, så kan det vara bra att ha ett instrument som spelar sångstämman att intonera lite emot. Om man sen också har ett osäkert gehör så tar det hundratals år att ta ut sångstämman. Det vore därför skönt om man kunde spela in sången och låta en plugin/app analysera den och plotta ut midi. Det gör inget om den är lite pissig, skit in skit ut liksom, jag kan städa upp den och få ett hum om vad ska vara kvar. Tyvärr funkar rätt många såna appar rätt dåligt om man inte sjunger rent. Moment 22 och whatnot.

Dåligt humör

Jag har försökt skriva klart en låt några dagar nu. Den handlar om att ha svartsynen som rättesnöre i livet, kanske av nödvändighet och helt säkert mot sin vilja. Den handlar också om att föra över detta till sitt barn, att jag i mina ansträngningar att försöka motverka det titt som tätt gör det för jag följer mitt mönster.

Kung Fu Panda vs Avatar

En fullkomligt orättvis jämförelse. Cirka nittio minuters underhållning fullt av hån mot överviktiga ställt mot kanske tjugo timmar gråskalor (fast alltså, det är i färg).

Jag tycker ändå att Kung Fu Panda är en rätt okej actionkomedi med en bra sensmoral. Men nästa gång någon frågar om jag har ett tips på konst av episka mått, så kommer jag rekommendera Avatar - den siste luftbändaren (alt - Legenden om Aang). Jag tittar på Viaplay och med svenskt tal.

Om dina barn kan titta på det? Mina barn har sett alla avsnitt, jag har ännu bara sett hälften. De är fem och sju år gamla, barnen alltså. Ibland är det lite läskigt, oftast inte. Men hallå, har du sett nån barnfilm senaste tio åren? Flera gånger är det läskigt på skräcknivå för små barn och med en "avväpnande" humor som är rätt hjärtlös. Jag tänker då på t ex Upp, Turtles och Gumball. Men skit i det nu, börja kolla på Avatar!

Fotogenique, målerisk, pittoresk

Solens låga flykt över trädtopparna. Solens låga som ännu flammar, fast klockan är halv sex och mer när vi åker bussen hem. Duck a fuck! Att solen orkar. Tack för det, Solen, bra jobbat! Att solen orkar lysa upp umbran och ockran eller vilka färger någon som kunde måla skulle använda för den uppländska lerjorden och halmstubben. Att solen orkar göra kaos med sfärerna och molnen. De himmelska färgerna, som jag knappt kan beskriva med ord. Tack.

9 mars

Nu tänker jag fira internationella mansdagen i 364 dagar. För så är det på ett ungefär. Om du inte gillar könskvotering, sluta kvotera in män. Och nästa gång du tycker att en feminist visserligen har rätt i sin världsbild, men borde formulera sig lite annorlunda - kommentera inte. Det finns nämligen mer akuta frågor.

Så, nu var det dags igen

Jdjejejejek difdidkdkdkjd dkdkdjdbd dkdjfbbzuxbf dkz zkx girlspq d fkdns doxklrbdbjskd djuxifkrjevrvebbdbve s dbjdvdvdvfvd zjdkeoks xorl2n d bdodlkrj4jjrbfkfjdjf.

Men om det nu är så jag känner, varför gör jag detta mot mig själv? undrade man. Jag försöker omfamna mitt väsen och tillåta mig att vara som jag verkligen är. Inkonsekvent och allmänt dålig.

Vi lämnade staden

Vi bodde granne med kyrkogården och sjukstugan. På den femte dagen den veckan gjorde vi tomt också i pelargångarna och kulverten. Eller tomt och tomt, t o m det mesta av dammet tog vi nog egentligen med oss till vår nya ort. Stuvarna och skepparna jobbade hårt och sammanbitet, men rastade och samtalade gladlynt också med oss i ett moln av cigarettrök på kajen.

Själv åkte jag sist av alla. Jag kom inte ens ihåg att låsa alla dörrar. Hoppade i en mindre och snabbare båt och drog på aktersnurran. När jag steg i land och kom in i den nya fabrikslokalen kände jag vad generationer av arbetare under århundraden av industrialisering gång på gång känt och uttalat som ett tveeggat mantra:

- Det blir inte bättre än såhär.

Nä, om man skulle ta och dö lite då

När jag är trött och har mycket jobb att tänka på så börjar min livsglädje att dala. Ska det vara så? Hur ska man orka?

Dröm om det här, Freud! *visar långfingret*

Igår fick jag en flisa av en melaninslev i min middag. I drömmen kunde vi rekonstruera hela jävla slevbladet. Sen tog jag fel nattbuss från skellhell, en sån där via allt som rimmar på Skråmträsk med slutdestination Umeå. Efter en erotisk passage steg jag av diligensen några hundra år tidigare nånstans mellan Vännäs och Botsmark och bjöd andra adliga par på chipspaj i min nyrenoverade lagerbyggnad i falurött trä. Vad åt min hjärna igår, som ni andra aldrig såg?

Soluppgången över Gamla Uppsala högar och kyrka

Vad ljust! Min första soluppgång från bussen i år, tänkte jag denna måndagmorgon. Fast säkert satt jag förra veckan och blundade och bad allt var tyst och mörkt och stilla. Sen slog det mig att de stulit en timme av mig. Att det är sommartid! Men vänta, då borde det ju vara mörkare igen? Mina kolleger sa att jag var en månad fel. Och då var det ändå det närmaste jag känt mig i fas med tiden.

Vårens ljus

Underbart är det när solen verkligen börjar bli ljus och varm. Barnen var ute på trallen idag, smög med sig lite mjölk oc tilltugg från köket och hade picknick. Jag upptäckte till min fasa att alla stolar i köket var smutsiga och tvingades gå över dem med en trasa. Är rädd att jag ska få syn på mig själv i en spegel nån dag snart och känna mig etiolerad och vildvuxen. När sommaren närmar sig vill jag ju vara pigmenterad, kompakt och med tonus. Inte blek, gänglig och spröd. Som med det mesta andra kommer det att bli med det också; som det blev.

Dagavill å UKK x 2.

När jag vaknar en lördagsmorgon och har fått sova rätt länge, så händer det att jag tror att det är söndag och får lite panik över att ha gjort en ledig dag utan att göra den minnesvärd. I morse kände jag av någon anledning att jag redan haft en bra lördag innan jag kom på att jag inte haft nån lördag alls på snart en vecka. Härligt.

På Uppsala Konsert och Kongress var det Market. Dvs det serverades brunch, erbjöds hemslöjd, Fatta!-skateboards och närproducerade barnkläder samt pysselbord. Ett tag fick barnen leka med Andreas Tilliander och hans synthar, fast mina barn ville inte. De ville pyssla. Sen kollade vi in barndiscot, men tyvärr visade de animationer på en skärm så mina barn dansade inte. Sist lyssnade vi på en introduktion till Johan Thurfjells videoinstallation Tassenmarken, som visades i foajén. Mina barn tyckte det var tråkigt. Jag tyckte det var bra och att du som läser det här ska gå dit och kolla.

Sen åt hela familjen sen lunchbuffé på Thai Village. Till min förvåning var alla kinesiska rätter mycket goda.

Resten åkte hem och jag gick till Uppsala KonstnärsKlubb, närmare bestämt Galleri Ett som i ytterligare en vecka nu visar Stina Wollters utställning. Oj. Blodet! Vackert, vackert blod. Kollage, akryl och foto huvudsakligen. Jag kan inte riktigt beskriva det, men jag tyckte om det. Gå och se!

Purgatorium

Korta avbrott med förlamande ångesttankespiraler, annars är allt som vanligt. Hon tänker att hon aldrig mer kommer lita på honom. Rent hypotetiskt håller hon med om att en person som trott sig vara omtyckt och aldrig förnummit något av omvärldens egentliga ringaktning för sin egen del levt ett lyckligt liv. Men hon väntar sig en spricka och tycker sig kunna se framför sig hur sanningen som ett starkt ljus därigenom bryter in och skär hennes inälvor, varpå innehållet rinner ut och fräter henne inifrån. Eller så kan hon bara inte tänka sig att hennes slutliga nederlag skulle kunna ha en helt annan form än hennes ständiga magkänsla. Och ett mycket långsammare förlopp såklart, men vem vill inte ha ett barmhärtigt snabbt slut? Hon bestämmer sig för att ta livet av sig när hon druckit upp all sprit. Några enheter om dagen. Det kommer ta lång tid, för det är många tax free-flaskor av sorter hon aldrig egentligen gillade. Hon kommer i lugn och bedövad ro kunna vänja sig vid tanken, bestämma tillvägagångssätt och ordna med de nödvändiga papprena.

Hur man vet att man inte är en del av intelligencian

Ta ur stektermometern med bara fingrarna.

Edit: Ironin i att stava intelligentian fel.

Om fulhet

Kan verkligen enstaka detaljer, som en något köttig näsa eller ett par stabbiga knän, på en i övrigt intetsägande kropp förflytta en person från mängden av alldagliga människor till skaran av icke attraktiva? Jag tror inte det. Jag är övertygad om att fulheten, liksom skönheten, strålar inifrån. Snälla någon kom och hjälp mig.

Btjrkslsbdbzkkdbfbgkglfdj

Sjdjfkfnfkdjkdkd jdkfjdjjdjd jdjdjqlqb dkd kdkdb jdjdjfj djdjdufjfjwbkwotlt ddjdbdbdkfkd idjdjebs kwjsjdifo djdjfn idjdkfn kdjzjdkkdk djdifib fjdjfb uxhxowllslwöngng kglflgnnf lfnxöfööwls rlfklfnfnr kfkfofkgne dkkdbdkd jdjfkflfn e dojdbx kfkebf xi nf djdjwkslkskw skkwowlw wkeoebbe rofkflhögpkr roifkrbfkfpr. Fy faan. Så, då var det gjort.

Lördagsmorgon

Nu har jag sportlov i fem dagar. Kan bli bra. Önskar bara att inte så mycket var inbokat, jag skulle helst bara flyta.

Stoppa mig inte om du hört den här förut

Det blir inte bättre än så här. Det blir inte bättre än så här.

Mörkrets inbrott

Jag hade väntat så länge
På att stjäla dina tankar ut ditt huvud
Om det nu fanns några
Jag hade mina tvivel
Men tänkte att där ändå måste finnas nån notation för din lyras strängar
Att det inte kunde vara bara lösryckta skalupprepningar från muntligen överförda fragment om polskor och gamle svarten
Så när du gick ut på nätet bröt jag mig in
Där fanns tankar och där fanns noterna
Diagram över relationen mellan olika resonanser och upplevd temperatur
Och gutturala diftonger och klotänger
Jag läste allt. Om och om igen. Och jag försökte förstå. Och eftersom jag är intelligent så lyckades jag
Jag förstod hur du backat ner i ditt gryt med huvudet först för att ostört kunna fylla den värld du hatar med din avföring
Det enda jag fortfarande inte har greppat är hur du bytte ut alla mina tankar mot dina

Det pinsamma

Det pinsamma är
att jag inte kan namnen på materialen.
Inte heller vet jag vad de består av,
eller hur de hänger ihop.
Och det gäller inte bara att jag ska sy ihop
denna allegori,
det går som en röd tråd genom mitt liv;
att jag klär mina tankar i ord
utan att jag vet vad de säger om mig själv.

Jag önskar jag kunde äta din smärta när du blir svart

Det är nu Rudolf Valentino-dagen, fira din kärlek! Av någon anledning så kom jag att tänka på Nirvanas låt Heart-Shaped Box. Men det ska förstås vara cancer och inte smärta, jag mindes fel.

En av mänsklighetens sämsta idéer

Fiberhavregryn.

Att göra den kreativa processen kort med mig

Jag borde ägna mig åt att korta ner tiden mellan tanke och handling. Tyvärr har jag en bokstavskombination som gör det svårt för mig att tillgodogöra mig texter i de flesta ämnen; TLDR.

Jag talar i tungor och ljuger för dig

Jag har den på tungan.
En blind fläck på kartan.
Den ligger där den ligger förstås,
men utan information om topografi.
Är det kanske härifrån den dåliga smaken kommer?
Den där känslan av att jag inte har någon fingertoppskänsla.
Att jag inte är hel.
Att så mycket går mig förbi.
Eller överlappas den oförmågan av den övriga ytans mediokra allvetande?
Jag saknar i själva verket bara en del av min självkänsla.

Träslöjd

Jag är liten sugen på att se om det finns någon hemslöjd kvar i mig. Det finns ett par bruksföremål som jag skulle kunna behöva och samtidigt känner att jag skulle kunna klara av att göra på egen hand; grötslev, smörknivar och en specialare i svepteknik. Tack vare Youtube och internet i synnerhet så är ju informationen i allmänhet lättillgänglig. Att köpa material i mindre kvantiteter verkar vara svårare, men det gäller väl som vanligt att fråga rätt person.

Simon slöjdar på sitt hem. Jag var och tittade idag. Det kommer bli grymt. Blev lite avundsjuk på att bo i stan ändå.

Sent ska syntharen vakna

Kanske var klockan ändå framemot halv tio när jag somnade igår kväll på soffan. Och halv elva i förmiddags när jag slutligen inte somnade om fler gånger utan istället satte mig upp i sängen. Så var det också första natten denna vecka då jag sov mer än sex timmar.

Igår efter jobbet handlade jag lite matvaror med barnen innan vi gick till bussen. En man som valde glass med sin son stod nära kassorna när vi ställde oss i kön. Sonen var kanske elva år. Jag såg på pappans ansikte och byxor att han var äldre än jag och medlem av ett lägre socioekonomiskt skikt. Till slut hittade de en glassort som sonen gillade ("men det där är en dyr sort, så ställ in den igen när du tagit så den inte blir förstörd") och de ställde sig bakom oss i kön. Vid kassan satt en löpsedel med en stor bild på HKH Prins Karl Filips fru Sofia.

"Jag fattar inte vad de håller på med den där för." sa pappan. Sonen förstod inte vad han menade. "Nä, du vet hon var sån där utvikningsbrud. Och så träffade hon Karl Filip..."

Jag betalade och gick, men jag funderade på hur någon kan VARA en utvikningsbrud. Hur blir man en utvikningsbrud? Hur liten del av sitt dygn behöver man ägna åt fotosessionerna för att det ska kvalificera en? Hur lång tid efter att den sista bilden publicerats har man möjlighet att byta yrkestitel om man skulle vilja det? Och är utvikningsbrud en sysselsättning en elvaåring redan förväntas förstå utan vidare förklaring?

Sen åkte vi hem, åt pannkakor (fast jag åt fisksoppa). Sjuåringen och mamma fick se Star Wars Det mörka hotet och femåringen och jag såg Barbie och den perfekta julen. Under tiden jag lagade maten, åt mat och snacks och såg film drack jag tre glas vitt vin och somnade då sen också väldigt tungt på soffan. Jag drömde inte, vad jag minns, om vare sig folkbildning eller utvikningsprinsessor.

Randomselectionmyass

Början på morgonen; Tvingades springa till bussen. En tants busskort pep rött. Kontrollanten kollar en man med afrikanskt utseende.

Långa benet före

En buss är på väg att lämna hållplatsen och en ung kille kommer springande. Chauffören får syn på honom och öppnar dörrarna. När killen saktar in ser jag att han bär på ett par kryckor. Han greppar handtagen och kliver på bussen med kryckfötterna först.

Don't You Just Know it

Samma titel har en fantastiskt fin låt med The Sonics. Tydligen missade jag faktoid-dagen igår. Detta trots att jag läser en blogg som heter just Faktoider. Författaren är engagerad i VoF Göteborg och skriver om olika halvsanningar och osanningar som haglar över oss. Det är intressant och ofta även roligt att läsa. Igår publicerade han då ett inlägg om faktoid-dagen, i vilket han också gjort ett urval av just faktoider, från Wikipedias lista över vanliga missuppfattningar. Självklart har jag själv accepterat och fört flera av dem vidare. Dags att läsa på.

CCC

Det här är inlägg nummer 300 på denna blogg och av den anledningen m fl väljer jag att hålla det spartanskt.

Stresshantering

Här sitter jag nu en måndagsmorgon strax efter halv sju och skriver ett inlägg. Jag har ju förbundit mig att skriva i snitt ett inlägg om dagen under 2016. Jag känner stress över detta. Eller är det över något annat? Jag har sedan nyåret gjort vissa förbättringar av livspusslet. Som motvikt har jag druckit alkohol nästan alla dagar senaste månaden (om än mestadels mycket små mängder). Jag har sovit normalmycket (mycket lite). Jag har motionerat mindre. Får försöka göra något åt skiten. Ny månad idag. Sånt brukar kunna vara bra att hänga upp saker på.

Auxy

Min svåger säger sig känna någon som är involverad i Auxy och undrade om jag hade provat på. Det hade jag inte, men nu har jag det. Det rör sig om en liten "DAW"; trummor, bas och två synthar med, vad jag kan se, idel presetljud och mycket få reglage för tweaks. Räcker det till? Jo, det tycker jag nog att det kan göra. Ljuden är bra och hyggligt diversa och allt är rätt så hands-on. Jag har använt t ex Propellerheads Figure tidigare och även om ljuden är sköna så blir en enda loop helt enkelt snart rätt trångt. I Auxy är det plats för flera loopar och fritt att mixa de olika instrumentens loopar som man vill. Man kan köra på förinställda tonarter eller vanlig pianorulle. Det går exportera midi om man vill fortsätta i ett annat program, men det kan kanske kräva lite meck att bena ut looparna eftersom sequencingen inte är linjär. Provade att exportera direkt till Caustic 3, som jag också har och använder en hel del, och det blir i vart fall inte meckigare än med nån annan midi-fil.

Man kan spela in en livemix och exportera som wav till t ex Dropbox eller lägga upp på Auxys lagring och dela en länk till tjocka släkten: http://auxy.co/track/_Cr3opm7_fwm
Auxy kostar bara 50kr, så gillar du, som jag, att pilla ihop ett elektronisk beat - och har iPad (kanske auxå iPhone?) - kolla Auxy i app store.

The only constant is our reluctance to change

Jag hade nästan helt glömt bort att lyssna på Caribou lite då och då. Den där låten Silver är helt enorm. Jag vill nu slutligen bara tacka Jonas för hans påminnelse.

Nyheter

Jag försöker suga in något visst mått av ajouritet, mest lyssnar jag på P1 Morgon. Det gör att jag hyser väldigt låga tankar om de flesta medmänniskor som jag inte känner. Det är misogynekologerna, rasisterna, hedersmördardarna, fundamentalisterna, Jan Björklundarna och Dementorerna. Och Moderaterna, herregud vilka svin. Jag kan fortsätta i all evighet att räkna upp människor som går att kategoriskt avfärdas som mindre värda eftersom de inte verkar bry sig om mänskligt värde. Hur värdefull en människa nu kan vara. Mest är det bara skit. Och sportjournalister...

Det går lära gamla hundar att sitta

Vi är bara så ohyggligt stela.

Månens natt

Jag såg dock ingen måne
Verkar sova mest hela tiden
Det är väl normalt

Solens dag

Jag hade brutit ihop innan jag ens nått till min andra frukost för dagen. Det ena barnet ville inte göra det som vi ville att hon skulle göra och jag ville ge upp. Jag ville vara den sista människan på jorden och leva ensam i en liten vedeldad stuga i många år. Well, rent tekniskt skulle jag ju dö så snart insulinet tog slut men det är tanken som räknas.

Sen klockan två lämnade jag det andra barnet i den här berättelsen på ett barnkalas i staden. Sen fick jag vara ensam i nästan två timmar. Glodde på konst på Årummet och Georg Lulich fotogalleri innan jag tog en kikärtsburgare (god!) på Churchill Arms. Pommes-dippen hade rökessens i sig så det smakade bacon på ett sätt som inte riktigt gick ihop med den vegetariska upplevelsen, men i sig var den god den med. Tyvärr hade de inget te, men en halv-pint Bryggmästarens räckte gott medan jag pillade till ett synthljud som blev ganska dåligt.

Lagade nåt rätt misslyckat kinesisktisch till middag och nu läser jag det enda stycke text jag tvingat mig igenom fler gånger än första kapitlet på Malcolm Lowrys Under vulkanen; den fjärde delen i SOS serie om synthljud. Inte för att den är direkt svårbegripligare än den innan och den efter, men för att jag börjat om att läsa serien flera gånger då jag glömt bort den ett tag och de första två tre är så grundläggande att jag knappast glömmer dem.

Evolutionära mekanismer 3

Det tar helt sjukt lång tid.

Det näst viktigaste jag kan lära dig om evolutionära mekanismer

Det tar inte slut här.

Det viktigaste jag kan lära dig om evolutionära mekanismer

Det förefaller inte finnas någon mening med livet.

Tjugonde!

Kommunen vill ha sitt tjugonde idag, men försäkringskassan ger tillbaka.

Men åh!

Min bil... är död.

Inte den vassaste kniven i lådan - om att välja sitt vapen

Jag ville inte sluta med att sätta dörrfoder. Frun nattade barnen, så jag ville inte hamra, men såga till två överliggande bitar kunde jag ju göra. Det är gammalt foder som vi återanvänder och det har en liten klack. Bara att få två gerade hörn att passa mot varann kan ju vara en skitmacka, men på den ena av bitarna skulle jag bli tvungen att göra klacken lite lägre. En enkel match med min nya elhyvel, men jag ville som sagt inte göra nåt som låter högt imorgon utan nåt som låter lite mindre just nu. Kniven! Tog säkert mer än en halvtimme att få det hyggligt passande grovt geometriskt räknat, men snyggt blir det nog först med spackel och måla.

Med lite tur blir vi gamla och dör

Jag gjorde en Spotify-lista över den musik jag gillade bäst under 2015.
Som vanligt med förbehållet att den också släpptes under samma år. Det mesta jag lyssnat på under förra året är förstås ändå gamla godingar. Och det mesta av musiken som släpptes under 2015 och som ska bli gamla godingar har jag inte ens hört än, eftersom jag ännu inte läst alla andras årsbästalistor. Min kollega gjorde en lista på samma premisser som jag, men han var ute i tid och dessutom hade han lyssnat på både mer och bättre musik än jag. Et voila!

Hade hoppats kunna återskapa och presentera den följd av gamla godingar som höll mig dansant i timmar på nyårsnatten, men tydligen la Spotify-appen ner min koppling till last.fm i mellandagarna.

Märken

Mina barn har tagit simmärken! Det mindre barnet tog en grön baddare och det större en blå baddare. Jag är stolt.

Hanteringen av de levande

Zombies! Hur de odöda hanteras i populärkulturen säger kanske en hel del om hur vi behandlar de levande nu i vår tid. Jag tittar på In The Flesh på svtplay. Det är riktigt bra. Har förstås också sett en del The Walking Dead och Fear the Walking Dead och klassiker som t ex Night of the Living Dead och läst John Ajvide Lindqvists Hanteringen av odöda. Jag har på så sätt blivit något av en expert på odöda. Nä, jag bara skojar. Men det är bra skit. Alla borde tänka över vilka, om några, värden som är oantastliga när det handlar om överlevnad.

Sometimes always

Ibland när jag är väldigt trött och rätt hungrig så tycker jag att allt känns hopplöst. På nivån med tårar i ögonen. Nu ska jag äta nåt och sova.

Den goda oviljan

Hur kan antipati betyda motvilja när apati betyder typ ovilja? Eller äh.

Senaste dygnet har jag googlat på typ slöjd och knivslipning samt hyvlat ner en golvsockel till ostandard. Det blev ok, men inte mer.

Att vara eller inte bli

Jag både trivs och vantrivs med mitt liv. Jag är gift med en fin människa och mina barn är supergulliga. Mitt jobb är uthärdligt, familjens ekonomi är bra och jag har tid för både påtvingade och självvalda fritidssysselsättningar.

De förändringar jag skulle vilja göra ligger huvudsakligen inom mig själv och även om det är saker som är uppnåbara så har jag svårt att sätta igång. Vanans makt är stor och ansträngningar som måste läggas till den dagliga bördan kan svårligen motiveras. Vilket i vissa fall får mig att tvivla. Vill jag verkligen förändra det här och är det av kärlek till mig själv och min omvärld eller min självbild? Åh döds.

Whatever forever

"Uppladdningen av din bild lyckades, men publikationen stoppades och din bild har automatiskt anmälts som olämplig. Dataanalys visar att bilden visar mycket hud utan att ett ansikte samtidigt kunnat trianguleras. Bilden måste därför granskas manuellt innan den kan publiceras. Skulle bilden visa sig innehålla något olämpligt som t ex genitalier kommer den inte att publiceras och din profil kommer att sättas i karantän i väntan på vidare åtgärder.
Med vänliga hälsningar, Facebook-teamet"

Det blev helg igen. Det har det blivit ovanligt ofta senaste veckorna. Det gillar jag.

Imorgon är det lördag och då skulle jag vilja gå på en utställning med bl a garnapa, men jag bor ju på landet och ids därför inte på kultur. Bara om det är rockmusik och öl.

Men hur vet man att nån man stör sig på på nätet inte är en robot? Frågan gör mig så paranoid att jag funderar på att kontakta en pyskolog.

Har ni hört om den som skulle inreda enligt den kinesiska metoden och fick tji?

Nä, jag trodde väl det.

Vissa morgnar orkar jag bara lyssna på viss musik. Det brukar vara Klabbes bank eller Autechre eller en gammal samling med den där jazzen.

Uppgraderingar

1. Idag pratade jag i telefon med ett byggvaruhus för jag hade en fråga om sortimentet. Vid ett tillfälle ombads jag kolla artikelnumret på en vara som jag sökt på telefonen. Jag slog över till högtalartelefon och växlade till webläsaren. Då börjar min son med hög och klar stämma berätta för mig (och den jag talade med) vad han tyckte jag behövde:
-Pappa, du borde gå på gym. Du skulle kunna bli stark om du tränade på gym.

2. Det dög i tvåhundra år, men nu räcker det inte till längre.
-Det var en dansk, en norsk, Bellman och Buzz Lightyear...

3. Jag skulle verkligen må bra av att träna. Endorfiner brukar göra mig glad.

Den stora sömnen

Jag kom hem ganska tidigt från jobbet, men de andra hade åkt tidigt till simskolan så jag skulle vara ensam i flera timmar. Två hamburgare låg stekklara på bänken bredvid färdigskuren sallad och lök, så middagen var klar på minuter bara. Två glas rött fick jag ut från den gamla boxen jag trodde var nästan tom. Sen satte jag mig i soffan och såg de första två avsnitten av In the flesh, den brittiska zombieserien som går på SVT(Play). Mitt på hämtade jag chips och ett glas vin till. När teven var slut pillade jag lite på en låt i Caustic. Sen kom familjen hem. Vi fikade smörgåsar och te. Sen ville dottern spela Zelda med mig (jag spelar och hon ser på och kommer med idéer om problemlösning). Till slut var det dags att sova. Dottern är eädd på kvällen sen hon fick titta på King Kong och såg en infödingsmormor, så jag fick sitta där länge och sen sov jag till morgonen. Jag som skulle blogga och se sista avsnittet av In the flesh förata säsong. Andra säsongen börjar ikväll och är dubbelt så lång.

2015

2015 var året då jag var som vanligt; jag jobbade, sov, åt, drack, bajsade, var med barnen, lyssnade på musik och spelade musik. Tyvärr renoverade jag också ganska mycket på mitt hus, var grinig mot min fru och hostade.

Jag började använda Caustic 3, en faktiskt användbar musikmakarapp från Single Cell Software. Som vanligt har jag inte avslutat nästan en enda låt men jag har haft roligt.

Jag började spela i ett nytt rockband, Folkets hus och har skrivit ett par låtar dit, såväl text som musik. Förutom det har jag roat mig med att översätta några låttexter, bl a av Mascara Snakes, Alphaville och Blue Öyster Cult.

Jag gjorde också skivomslag åt en samlingsskiva med Apoteket Apan samt ett album och en singel med The Search.

Textuellt ambivalent

Jag läste detta kall: http://lillahornan.blogspot.com/2016/01/skrivaret-2016.html

Jag kände instinktivt motstånd. I säkert ett dygn vägrade jag avvika från tanken att jag minsann skulle ägna mitt år åt mer produktiva saker än att blogga vareviga dag. Sen kände jag entusiasm för uppgiften. Nu vet jag inte om jag bara ändrade mig eller om jag gör detta mot min vilja.