Jag hade trettioårsfest i helgen. Mina syskon och bästa vänner kom förstås. Jag bjöd på rostbiff och potatissallad och till det rosévin och öl. Självklart fick man också kaffe och kaka. Det var jättetrevligt. Mina gäster förärade mig med presenter. Presentkort på konserter, sitter som bäst och funderar på vad jag ska se. Och ett Nintendo Wii med tillhörande sportspel. Bowling och boxning har jag testat, det senare är svettigt på riktigt.
Wii är helt bakåtkompatibelt på det sättet att man kan köra sina GameCube-spel på det med minneskort och alla fyra handkontrollerna om man skulle vilja det. Det testade jag idag genom att spela färdigt The Legend of Zelda: Majora's Mask. Ett lite annorlunda Zelda-spel med många sköna karaktärer och en enkel men effektiv story.
Vad gör han, vuxna karln? Sitta hemma och spela tevespel på en onsdag. Jo, det var såhär: Igår frågade chefen helt enkelt om någon ville ha semester eftersom han planerat in en brevbärare för mycket. Jag ville, något som straffade sig nästan omedelbart då jag skulle ta av mig skon och snubblade så illa att jag stukade tån. Så imorgon måste jag halta runt turen. Mitt liv är fullt av motgångar. :(
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ska jag se det som beröm eller hån att du använder min catch phrase?
Se det som influens bara, på samma sätt som att jag skrev "Vicke Lööd" på Viktors ölmugg på festen.
vadå bästa vänner, jag var ju faktiskt inte där.
Att vilja är att skapa en paradox. Jag förstår vad du vill, men man kan inte både äta kakan och ha den kvar. Åtminstone inte i samma universum.
Skicka en kommentar