Do you think it's gonna make him change?

Jag är bara en kille med en ny frisyr. Och det är en ganska najs frisyr.

Trottoarpoesi upphör! På väg hem från frisören idag mötte jag en kille som gick ganska fort och såg utvecklingsstört glad ut. Egentligen är det ganska tråkigt att jag tänkte just i de termerna, men det var ju kul för honom att han var så glad. Så glad blir jag väldigt sällan, alltså sådär att man bara inte kan sluta fånle till öronen och spana mot himmelen efter Någon som ler tillbaka. Missta det inte för när du skrattar åt Borat-avsnittet du såg på YouTube igår. Jag menar när livet känns sådär oförorenat underbart och man närmast svävar. Det är, som sagt, sällan.