lördag, september 27, 2008
Suburban Girl
Så hette en av filmerna vi såg i torsdags. Den andra hette "Mr Woodcock" och var en ganska obehaglig komedi med några få förlösande skratt. Jag kan inte rekommendera den. "Suburban Girl" tyckte jag däremot var ganska bra. Filmen kategoriseras som romantisk komedi, på baksidan stod det såhär:
«Lantistjejen Brett Eisenberg är på väg rakt mot toppen på en av Manhattans mest populära tidningsredaktioner. Hon har stil, talang och ambitioner, men när det gäller privatlivet är karriären långt ifrån spikrak. Pojkvännen är en halvpubertal pundare och hennes bästa väninna är totalt blåst. Brett måste göra något åt saken och det är då hennes celebra chef Archie Knox gör entré på scenen. Han är framgångsrik, snygg och sexig – en perfekt partner för Brett. Eller hur?»
Lantistjejen kommer från en villaförort. Hon är assisterande redaktör på ett bokförlag. Talang och ambitioner har hon, men samma halvrisiga frisyr filmen igenom och samma kläder flera gånger. Mer realistiskt än kostnaden för kläderna på Carrie under ett avsnitt av "Sex and the City", och inte fult men kanske inte heller direkt stylish. Pojkvännen är mycket riktigt pubertal och har just luffat runt Europa och flummat, men verkar inte direkt pundig. Hennes vännina må ha en ytlig stil, men är inte alls dum. Archie Knox är inte hennes chef, han jobbar på ett annat förlag. Hur många fel kan man ha liksom? Och även om dialogen är rapp och fyndig, så finns det inget som kan göra det här dramat till en komedi. Ja Jesus.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jag har översatt några såna där filmbaksidor. Det var bisarrt, för man fick ändra mycket lite. Även om de sög skulle de vara så. Basta.
Men jag tror just att du har hittat ditt kall - filmbaksiderättare. Du ser filmer och kontrollerar summeringen på baksidan mot den verkliga handlingen.
Jag har komplett dissat den där filmen enbart på grund av baksidan. Dags att gå och hyra dårå.
Anders: Då fakturerar jag dig tolv hundra kronor på en gång enligt mitt rådande arvode.
Nina: Kostar det bara tio kronor så visst.
Visst är det majjigt att Ica Horan hyr ut för ynka 10 spänn, nackdelen är utbudet. Jag har också börjat vaska lååångt nere i avgrunden eftersom jag snart sett allt. Fast den här var sådär tyckte jag. Den 50 åriga mannen och den 24 åriga tjejen... min fru satt och rös när det var intima scener och jag mådde inte mycket bättre. Mr. Woodcock BORDE varit bättre, Billy Bob Thornton är ju ofta bra, Susan Surandon likaså. Jag tror den usla Sean William Scott sänkte den rullen.
Henrik: Rös hon inte av välbehag? Jag tror jag hyrde den här för att den skulle vara rolig och för att jag på något vis gillade "13 snart 30".
Mr Woodcock kunde ha varit en rolig komedi eller ett bra drama, men filmskaparna kunde inte bestämma sig. Billy Bob spelar arsle så bra som han brukar och det gör att skratten kvävs av ett autentiskt obehag. Den usle Sean William Scott är ju inte alls så usel, jag tror det är en uselt utförd filmidé helt enkelt. "Nördskolan" däremot, har också Billy Bob och är riktigt kul. Jag försökte hitta en definition på "majjigt" på Google, men gick bet. Jag visste inte heller att Ica Hörnan kallades så, men jag ska genast börja med detta ungdomsspråk så att jag verkar lite creddigare.
Det är klart att du har svårt att dissa Sean eftersom "Dude, where's my car" lever så starkt i allas våra hjärtan. "Nördskolan" var utmärkt, men den hade ju Jon Heder istället för Sean (vilket förklarar allt, tack så mycket.. eller vänta ok manus kan spela in).
Jag gissar att det elektriska i prickarna och n:et någon gång pajjade på nämnda Ica. Användningen av smeknamnet är vida brett verkar det som. Och, ja, sjukt creddigt är det.
Skicka en kommentar