Evig semester, nu kommer jag.

Om det vore så väl, det kommer bara vara åtta vardagar plus två inbakade helger. Allt med start nästa onsdag. Jag tänker besöka kortfilmsfestivalen, gratulera min fru på hennes födelsedag och hälsa på min kära familj hemma i Skellet med omnejd. Där ska jag röja lite skog, dricka upp pappas whisky och kanske gå på ishockey.

Men tänk evig semester. Den genomsnittlige svensken skulle nu inflika att hon/han nog skulle tycka att det var skönt ett tag, men att det snart skulle göra henne/honom tokig att inte ha ett jobb att gå till, inga rutiner etc. Fuck that! Var gärna kristen, men sluta för just Guds skull upp med att hylla förvärvsarbetet på detta jämnt plågsamma lutherska sätt. Om du måste mjölka kor för att ha mjölk att dricka, hugga ner skog för att inte frysa ihjäl eller döda för att slippa bli dödad - gör det! Be my guest. Men sluta snacka om att det är så givande att stå vid löpande band, göra kvartalsrapporter, slimma organisationer eller klona DNA. Sluta! Om Arbeit macht frei är allt du har att säga, var tyst!

Men nu skulle jag ju inte snacka grön våg. Jag vill ju inte ens arbeta för att överleva. Jag skulle säkert göra det om jag var tvungen, men just nu tänker jag ändå låtsas att jag hellre skulle lägga mig ner att dö än att lyfta ett finger igen. Nu tänker jag låtsas att en evig semester med endast styrketräning, alkohol, korsord och sex - allt till tonerna av bra musik förstås - är det sätt jag skulle vilja leva mitt liv från och med nu. Och för evigt. Over and out.