Fyrverkerifynd - kort stubin, halva priset!

Ikväll är det nyårsfest här i huset, mammas och pappas kompisar kommer och vi ska käka god mat, dricka vin och ha trevligt. Antar jag, det är ju så det brukar bli på nyår. Så länge man har vett att hålla sig hemma och inte ge sig ut på stan i jakt på nåt som smäller högre. Förhoppningen att man skulle hitta århundradets kalas på nyårsafton slutar alltid i besvikelse.

Annars myser vi för fullt, kammaren håller cirka tjugo till tjugofem grader och köket tolv. På tåget upp började jag läsa John Ajvide Lindqvists vampyrroman "Låt den rätta komma in". Väldigt bra bok, läste ut alla 414 sidorna på ungefär tolv timmar. Tur att jag läste den innan decembers utgång så att jag iaf kan ha två böcker på min årsbästalista som jag inte kommer orka skriva. Har ätit och bytt julklappar med hela familjen och faktiskt också åkt en knapp kilometer skidor, inklusive en fikapaus på några timmar mitt på.

Scent it like Beckham.

Julen förflyter ungefär som vanligt; mycket mat, ännu mycket mer godis, film och annan teve. Idag kom jag mig för att dra lite på roddmaskinen och göra några situps och armhävningar. Skönt att känna att man ännu har puls.

I mina paket hittade jag både hängslen och livrem, Ragnarök-boxen, presentkort på Cervera samt kalsonger från Björn Borg och doft från Beckham. (När man inte är någon given alfahanne får man simma i andras kölnvatten.) Vad jag gav bort minns jag knappt en dag senare, men jag tror att alla verkade ganska nöjda igår då de slitit av papperet, t o m frun!

En rolig grej vi gjorde igår på julafton var att vi hämtade ner ett antal spel från vinden. Fiskdammsspelet var lika frustrerande som i gamla dagar och Memento (Memory) mycket svårare. Hungrige Hippo var en för mig ny bekantskap, men mycket angenäm om man bortser från handvärk, huvudvärk och tinnitus.

Confessions of a two-timer

Under den senaste månaden har jag tagit upp två nya speläventyr. The Legend of Zelda: A Link to the Past till Supernintendo, riktigt trevlig bekantskap med en klassisk story och bitvis ganska svårt, vilket uppskattas. Och Prince of Persia: The Sands of Time - väldigt snyggt, skön blandning av pussel och våld. Möjligen en väl linjär händelseutveckling, men man kan inte alltid få allt.

Apoteket Apan har haft en lågintensiv period under hösten. Visst, vi har repat in fem nya schlagers, men inte haft några spelningar. Nu är dock mixen äntligen klar, så om någon månad eller två kan du köpa skivan och till våren blir det självklart gig. En fördel med den låga koncentrationsnivån är dock att jag funderat på annan musik man skulle kunna spela om man orkade skriva den. Olika stilar av metal har under de senaste månaderna börjat pocka på min uppmärksamhet, så nu måste jag börja leta efter en bra sångare och öva snabbhet på basen.

Stairway to heaven?

Tyvärr är det bara Rickomberga som skymtar ovanför den alldeles vanliga uppförsbacken, men säkert finns det någon som vill komma dit efter döden. Julveckorna har som vanligt varit ganska tuffa på Posten. Myriader julkort och inga tunna skivor julskinkereklam. Men vädret har varit friskt och soligt och världen därför ganska fin, och julklappar är ganska trevliga att dela ut. Sämre var den dagen för tre fyra veckor sen när jag fick pyspunka på cykeln och det blåsregnade. Någon illustrerade känslan väldigt bra och jag var tvungen att dokumentera:

Ungefär lika glad blev jag då jag upptäckte att den konsert med Led Zeppelin som Ginzas nyhetsmail sa skulle gå på SVT den 21 december inte alls var den de gjorde på Nobeldagen utan en från 1979. Fy! Stygg Ginza!

Annars har julstöket varit ganska lugnt; Vi hoppade över granen eftersom vi ändå inte kommer vara hemma och sköta om den. Jag blev klar med klapparna i tillräckligt god tid och är ganska nöjd med innehållet i dem.

Ny lägg-ut

Jo. Jag gjorde om min layout. Egentligen hade jag bara tänkt överföra den gamla till den nyare formen, men sen tyckte jag att det var ganska fint som det var. Antagligen kommer jag peta till en och annan grej allt eftersom. Inte för att någon bryr sig.

I helgen gjorde jag det här igen:

Körde utan blixt och det var ju dumt. Det syns ju ändå att jag ler, men jag var förstås inte lika glad den här gången som förra. Det är alltså slutvinjetten på Super Mario Sunshine ni ser bakom skuggan av mitt forna jag. I övrigt har jag den gångna veckan inte lyckats med mycket. Tränat ett par gånger, löst Fredagskorso i SvD helt med egen hand och shoppat en skjorta och en kofta.

Sagolik kortslutningsförmåga

Jo, jag besitter en sådan. Alldeles nyss kollade jag Apoteket Apans mail. Vi hade fått ett brev från en svensk musiktidning. De undrade om vi ville ha med en låt på en samlingsskiva som de ska dela ut bland deltagarna på något slags musikmässa/-konferens i Europa. Vad jag tror att gemene man inte känner till är att det för de flesta band kostar pengar att vara med på dylika samlingsskivor. En del band har ett generöst skivbolag som ser det som en bra marknadsföringsåtgärd och gärna pröjsar, men Apoteket Apan har än så länge bara en bandkassa.

Samma tidning skickar också ut en liknande skiva med varje nummer de ger ut. I våras var Apoteket Apan med på en sådan skiva, vilket kostade oss 2500 kr om jag inte minns fel. Enligt alla indikationer gav det oss noll nya lyssnare. Att det skulle vara tidningens fel vore väl onödigt att påstå, men det kändes iaf som en dålig investering.

Så egentligen tänkte jag bara slänga det mail som vi nu fått. Men eftersom vi är ett demokratiskt band så tänkte jag i alla fall vidarebefordra informationen till mina bandkamrater och tryckte därför på "Forward", skrev en kommentar och skickade. Nej, vänta! Jag hade tryckt på "Reply" och därför skickade jag nu följande åsikt till tidningens ekonomiavdelning:

"Är det någon som tycker att ****** är de bästa ambassadörerna ett svenskt band kan ha ute i Europa. I think not. /Jon"
Jag satte punkt istället för frågetecken också. Skämmigt.

Snömos

En kopp te och en varm macka såhär på söndagskvällen, inte så dumt. Snart bör man gå och lägga sig, så att man är utvilad imorgon bitti då slaveriet åter börjar. Veckan som gick var väldigt tuff för oss postisar. Isigt och grisigt före och mycket post. Men så är det ibland och jag lever ju faktiskt fortfarande. För precis en vecka sen så hade någon byggt en snölykta tvärs över gatan från där jag bor. Fett med nice! Jag var tvungen att ta en serie bilder och en liten film för att kunna minnas det mysiga med snö nu under den långa pissiga Uppsala-vinter som antagligen kommer att följa.

I måndags gratulerade vi Anders, som blev 29 år gammal. Vi gav honom en mandolin, så han kan spela all den där ledsna musiken han tycker om.

I tisdags var jag ledig och gjorde ingenting. På kvällen tränade jag med Anders.

På onsdagen repade Apoteket Apan. Jonas var tillbaka vid mikrofonen och de nya låtarna kändes nästan som en handske. Det är såå skönt första gången en låt gör det.

Torsdag. Träning igen.

I fredags firade vi svärmor, som inte blev nämnvärt äldre, med ett par öl och några presenter i form av smycken. Alla var vi dock överens om att konserthusets översta våning kändes lite öken och att Katalin (Östra Station) måste ta tag i sin akustiska situation. Sorlvolymen är skadligt hög och bakgrundsmusiken hörs egentligen inte, den bara stör lite ytterligare. De har tydligen en ny vinbar som jag ska prova vid tillfälle.

Lördagen bjöd på tevespel och vi Anders med fru på inbakt fläskfilé och lingonpaj. De hade tagit med sig sällskapsspelet Värsta Språket, som nog skulle behöva viss omarbetning för att inte alla spelare ska vara lite sura när gamet är over. Sverige spelade uselt mot Spanien som spelade bra.

Lång sömn, marsmallows i chokladen, korsord och kalops hos svärföräldrarna och sen är vi tillbaka i modern tid igen. Välkomna och på återseende!

Daylight wasting time

Visst, jag fick sova lite mer och frun fick drygt fyra procent mer trettioårsdag för pengarna. Men nu är det mörkt både då jag stiger upp på morgonen och när jag åker hem från jobbet. Värdelöst! Visserligen jobbar jag utomhus två till tre timmar varje dag, men all fritid på vardagarna är höljd i mörker. Jag vill ha sommartid året runt. Nu.

HbA1c fem komma tre

Idag fick jag vänta lite på att komma in till diabetessköterskan, men det gjorde inget för jag hann läsa en lång artikel om Cornwalls B&B's i Residence. Jag blev grymt sugen på att åka dit och sörpla te med ägarna dagarna i ända. Kanske kan bli av någon gång. Sätter upp det på listan...

Annars är jag tydligen vid god vigör och möjligen också vid mina sunda vätskor, men det senare utreddes egentligen aldrig (Jag bara skriver den informationen här invid den medicinskt testade så verkar den mer trovärdig). Nu väntar jag bara på att få en tid till ögonläkaren också, man måste nämligen löpande presentera diverse intyg för länsstyrelsen om man vill behålla körkortet som diabetiker. Vilket förstås är sunt och riktigt, vi kan ju inte ha diverse halvblinda dårar som dundrar fram i hundranittio när de är sena till dialysen. Hur skulle samhället se ut då? Alla skulle leva i skräck.

Mindre Alkohol Borde Drickas

Jag kom inte på någon bättre utskrivning av akronymen MABD för att beskriva att det varit helg igen. Tog en sväng på stan i fredags efter jobbet och köpte ett par nya Cheap Monday, mer i kostymmodell kanske man kan säga. Och svarta. Försökte också hitta ett rep, för att knyta en snarlik slips till Halloween-festen jag var bjuden på. Hittade inget rep. Åkte hem och letade rep. Hittade inget rep. Fick en ny idé, plåster hade jag ju och en portfölj. Hittade ingen portfölj. Min fru hade dock en samling fejktänder i källaren, jag fick välja mellan att vara kanin, vampyr och typ byfåne. Eftersom jag inte ville ha långkalsonger på huvudet och byfåne egentligen inte är någon riktig kostymering så valde jag det mer slitna vampyrbegreppet, drog på nya jeansen och drack lite sprit.

Inte så lite heller. Först åt jag thaibuffé med jobbet och drack till det en starköl. Sen mellanlandade jag hos en kompis och drack ett glas vin eller kanske två. Sen gick vi till festen och där fanns både öl och vin och en bål, som jag i efterhand undrar vad den egentligen innehöll. Boxning och snöbollskrig flankerade min yviga discodans och fast jag försökte gå av mig överkomsumtionen genom att leda cykeln hem i snömodden så mådde jag ganska illa en bra bit in på lördagens eftermiddag. Dumt.

Sen har vi hängt hos svärföräldrarna; löst korsord, kollat teve och ätit alldeles för mycket god mat. Hann dock träna lite imorse också så det kanske inte gör så mycket. Imorgon är det förstås måndag igen, typiskt. Upp å hoppa, pörja joppa!

Idag dödar gårdagen

Igår var en skitdag. Jag var trött på jobbet, alltså fysiskt trött under tiden då jag arbetade. Jag hade tvättid, jag hatar att tvätta. Jag tränade och det var jobbigt. Idag var jag pigg på jobbet och hade inga förpliktelser på fritiden. Jag lagade ghormeh sabzi, en persisk lammgryta med bl a spenat, lime och black eyed peas. Jättegott. Jag har förresten förvärvat mig en bättre begagnad mobiltelefon från en kompis som köpt en ny. En Nokia N70. Den har kamera. Jag har ställt in Aphex Twins "Ventolin" som ringsignal. Sen har den sjutton miljarrder andra funktioner som jag sakta kommer att lära mig. Sen. Tills dess kommer jag bara publicera fåniga bilder på mig själv, t ex då jag cyklar hem från jobbet en halvsolig höstdag:

Stay a lazy sundae

Sov länge. Åt något carbonara-liknande till frukost. Spelade lite gitarr. Gick en promenad. Lagade risotto och åt den. Bakade bullar. Ansiktsbokade. Fotade ett självporträtt:

Domkyrkan - BoForum: 1 - 0

Vad gör man på en lördag då man har få idéer och lite pengar? Man laddar Uppsala Tourism och kollar in vad som händer i Uppsala med omnejd idag. Två saker som verkade gratis var BoForum och en orgelkonsert i domkyrkan. Vi cyklade till BoForum och precis som man borde ha misstänkt så hade de för att locka folk inte skrivit ut något entrépris på sin hemsida. Det kostade femtio kronor, så vi sket i det. Cyklade förbi svägerskan och lånade några DVD, drack lite te och fortsatte sen till dômen. Inga av styckena fångade mitt intresse särskilt mycket, men det hela var ändå mycket avslappnande. Vi gick sedan runt och tittade på koren och den interiören kändes mer inspirerande än jag väntat mig att BoForum skulle varit.

Music and lyrisk

Jag var ikväll på konsert med The Ukulele Orchestra of Great Britain. Väldigt medryckande och väl framförd musik från många olika genrer. Och roligt på det där torra, torra sättet. Man kanske borde maila dem och tipsa om att lägga "Musik ska byggas utav glädje" till sin repertoar. Bara för att.

Hitz for Kidz

Häromdagen lyssnade jag igenom ett antal låtidéer som jag skissat på i olika musikprogram på min dator. Jag förvånade mig själv med att ha gjort ganska trevliga små snuttar. Det är klart att om jag gjort färdigt dem så hade det kunnat bli jättedåligt, men lika troligt är att det skulle kunnat bli ganska hyggligt. Det gjorde mig glad.

Vill inte

Har inte riktigt känt för att blogga på länge. Vill inte avge lägesrapport, det är tråkigt. Vill inte skryta med hur det går i The Legend of Zelda, för det går lite segt. Vill inte spekulera i varför man får influensa två gånger på en månad, för jag läste aldrig immunologi. Äh.

Pelles gröna skosnören

Sov en tre timmars middag då jag kom hem från jobbet. På slutet måste mitt blodsocker ha sjunkit, för jag började drömma en sån där sjuk I-can-bend-the-laws-of-physics-and-logic-dröm. Jag drömde att jag var en fanatisk fan till the Hives och krälade runt på otaliga hotellrum, publikhav och scener för att sno Howlin' Pelles Converse All Stars-skosnören. Det hela utvecklades till att jag närmast obemärkt bytte ut mina egna mot hans och basistens och även Sahara Hotnights-Marias skosnören. Pelle hade gröna snören, Maria hade röda. Jag hade ursprungligen vita. Minns inte basistens färg.

När jag vaknade kände jag att det var dags att ta ett nytt profil-kort till Facebook, så nu har jag galna ögon och galen frisyr istället för smutsigt ansikte. Sen lagade jag mat och åt den, drack portvin och lyssnade på Screaming Trees.

Telefoni som ett brev på posten

I fredags spelade Apoteket Apan på Norrlands nation. "Crazy whoppie!", skriver Jonas på Apoteket Apans blogg. På natten åkte några av oss taxi hem. På lördagens morgon upptäckte jag att min mobiltelefon saknades, ringde taxibolaget som sa att de lämnade allt till polisens hittegods - som inte öppnar förrän på måndag. Jag var då redan ute på landet och Telias telefonköer var för långa för att jag skulle kunna tänka mig att vänta för att fråga om någon ringt från telefonen. Lätt nervös har jag ändå försökt ha is i magen. Nu på kvällen testade jag återigen ringa mobilen och till min förfäran svarade någon.

Till min stora glädje visade det sig att någon hittat telefonen och lagt den på en gul låda, telefonen befann sig på postterminalen. Jag hann precis säga vilket postkontor jag jobbade på och vad jag hette innan batteriet gav upp. Så nu hoppas jag på att den dyker upp på jobbet imorgon.

Facebook kan bli döden för alla andra internetsidor, kom ihåg var ni läste det först!

Ansiktsboken

När jag imorse skrev "idag" så menade jag igår, jag hade bara inte riktigt förstått hur mycket klockan var då jag avslutade tevespelandet.

Följdaktligen vaknade jag klockan två på eftermiddagen. Kanske inte helt lyckat. Jag gjorde frukost och städade lite i köket. Sen gjorde jag en profil på Facebook. Det var dumt, men nu orkade jag inte riktigt stå emot längre. Jag har redan över 40 kompisar där. Och två fotoalbum. Shit, det här kan gå illa. I gruppen för Apoteket Apan-intresserade hade Simon startat en vadslagning om när jag skulle ansluta. Hans egen gissning var närmast, nästa helg trodde han. Ingen annan hade gissat.

Lagade en endive-gratäng till middag. Skulle vara godare med Gorgonzola istället för Billinge och kanske skulle också klyftpotatis varit att föredra framför kroketter, men rätten är värd att göra igen.

Spelet är över!

Idag sålde jag min gamla trogna bas. Jag har haft den ute på Blocket ett bra tag och löjligt få har hört av sig. Nu kom det äntligen en seriös köpare, det känns bra att ha lämnat den vidare till någon som kommer ta väl hand om den. Kommer att sakna den, samtidigt hade jag inte råd att ha den kvar och det kan lätt bli dålig stämning (!!!) om två basar ska tävla med varandra om min gunst.

Sverige gjorde noll mål på Danmark i fotboll, vilket var synd eftersom de hade så många sköna chanser. Danmark gjorde ju heller inga på Sverige, så det blev poäng ändå. Zlatan var i toppform och Sverige ligger bra till i sin grupp.

"Twilight Princess" tog slut. Något oväntat befann jag mig plötsligt öga mot öga med den onde själv och inte så mycket senare rände jag svärdet i honom. Strax under 55 timmar tog det, alldeles för kort tid. Som tur är så finns det lite sidouppdrag att lösa, så jag måste inte lämna landet Hyrule åt sitt öde riktigt ännu.

Sjukdom

I torsdags kom lite halsont, i lördags morse en djupare känsla av att sjukdom fanns på horisonten. Försökte bota med halsduk och vitaminer och whisky, men det slog väl inte helt väl ut. Söndag, måndag och tisdag har jag inte gjort så mycket annat än sovit, ätit och spelat Zelda. "Twilight Princess" är väldigt fängslande, sammanlagt har jag de senaste fem dygnen spelat 42 timmar. Det är förstås inräknat pauser då jag lagat mat och besökt toaletten etc, men jag är rädd att jag spelar för intensivt och att spelets slut närmar sig för hastigt. Vad ska jag göra då? Som tur är blir jag väl frisk nog att jobba igen ganska snart, hoppas jag, då hinner man inte lika mycket per dag.

Det bidde en tumme

En tumme upp förstås. Krönikespelet var vi för trötta och frusna för, tyvärr. Jag spelade Twilight Princess större delen av kvällen och frun sydde om sin klänning för tredje gången.

Idag vaknade jag med halsont. Vi åt frukost och handlade mat, spelade Zelda och städade i varsin grupp och slutligen åt vi middag hos Furbergs. Inget knyt, utan bara god mat som jag slapp laga själv och en avslappnad kväll med en pinne för halsen och trevlig konversation. Dags att sussa.

Twilight Princess

Idag har jag börjat på det senaste spelet i serien "The Legend of Zelda", nämligen "Twilight Princess". Grafiken är den snyggaste hittills, både den och vissa spelmoment känns inspirerade av Final Fantasy. Hittills tycker jag att det varit lite för mycket filmsekvenser, men jag hoppas att jag snart kommer till den mer utforskande och fria delen av spelet. Storyn bjuder på en del fina överraskningar och kontrollerna känns bra upplagda även om jag är lite Ocarina of Time-skadad och trycker fram fel meny hela tiden.

Imorgon eftermiddag börjar en helg igen. En trevlig sådan att döma av planerna; Uppsala Krönikespel och knytkalas. Kanske också lite lantluft. Nu sömn.

Kära dagbok,

Idag var det kallt och regnigt. Jag ville bara krypa ihop i fosterställning, dra en filt över mig och lyssna på varm musik. Men icke. Och imorgon? Det är inget liv, vad ska jag bli?

Helg fan

En bra helg, till största delen på landet. Bensinmotorsåg, katrinplommonspäckad fläskkarré och rödvin. Svenska Dagbladets lördagskryss, Special Unit 2 och snickra med svågern. Mycket skönt.

Denna söndagkväll har jag repat med Apoteket Apan och ätit Boeuf bourguignon hos svärföräldrarna, där jag också träffat min nye svåger för första gången. Göteborgare, men trevlig ändå.

Miserable Now Redux

Jag sökte jobb och fick ett jobb, Gud ska veta att jag är misärlig nu. Det är tråkigt att gå och lägga sig på kvällarna när man måste stiga upp till måsten. Helgerna flyger förbi, mest av allt har man arbete och vardagskvällar. Jag måste skaffa mig fler meningsfulla fritidssysselsättningar och rutiner om min liv inte bara ska rinna ut i sanden. Den blå kåpan är den finaste.

Helg igen

Frun skulle studera och svärfar arbeta hela helgen, så jag och svärmor tog bilen ut till landet. Vi gick på Badortsdagarna i Öregrund, ett jippo som innefattar en liten marknad, en parad med kostymering från förra sekelskiftet plus minus tjugo år ungefär och ett lotteri. Eller, det finns säkert många fler aktiviteter, men det var allt vi såg. Vi vann förstås inget på lotterna, så vi tröstade oss med en grillbuffé på Köket grill:café - mycket gott, rekommenderas!

Sen åkte vi till stugan och klippte gräs, löste korsord och såg en indisk film, "Water", på teve. Den ingår tydligen i en trilogi, så nu skulle jag vilja se "Earth" också för jag tror att jag redan sett "Fire".

Idag har vi målat, grävt upp några gamla stubbar och huggit lite sly. Sen åkte vi hem och grillade. En skön helg efter första veckan på jobbet, det kändes som semestern blev lite längre. Över och ut.

Jazz

Var på jazzkonsert ikväll med en kollega. En kvartett med trummor, bas, gitarr och med Roland Keijser i spetsen på träblås. En varierad repertoar med material av Mingus, Coltrane och egna låtar. Jag har inte varit på så många jazzkonserter i mitt liv, de går nog räkna på ena handens fingrar. Jag lyssnar ibland på jazz, men har inte så många skivor. Har ingen koll på vilken stil som kom när och kan egentligen bara de "viktigaste" namnen. Köpte en gång en bok med jazzharmonik, men kom inte så långt eftersom jag är kass på att läsa noter och inte hade så mycket referensmaterial att lyssna på. Kvällens spelning var dock riktigt bra och inspirerande, så jag ska försöka gräva ner mig igen. Bara så att ni vet.

Hundra år av envishet

Det här är den hundrade posten på min blogg.

Det är ett glädjens inlägg, ty igår gifte sig mina kära vänner. Jag fick äran att med lånad bil och vegamössa vara deras chaufför. Jag hämtade och skjutsade till fotografering, incheckning på hotell, till kyrkan och från kyrkan till festlokalen. Sen parkerade jag och tog ett glas bubbel. Det var roligt att förbereda bilen och pyntet (vita band i ett V på motorhuven, vita ballonger och skylt bak) och lite speciellt att få åka runt med brudparet hela dagen. Som sagt, en ära. Att festen sen bjöd på god mat, roliga tal, trevligt sällskap och svängig styrdans gjorde ju inte dagen sämre. Idag har jag avnjutit brunch med två glas vin och hjälpt till att städa ut festlokalen. Hela tiden har jag känt mig förnöjsam och lätt dum i huvudet, jag önskar att alla mina bakfyllor varit såhär trevliga.

Men! Det är också ett sorgens inlägg. Klockan sju imorgon bitti börjar jag jobba igen efter fyra veckors semester. Fy fan.

Igår vs Idag

Igår var en bra dag. Jag steg upp, spelade Ocarina of Time, åt frukost, spelade lite mer. Jag orkade inte hundraprocenta klart utan gick snart på slutbossen, Ganondorf. Jag vill inte avslöja för mycket, men jag gillade upplägget på den här slutstriden mycket bättre än den i Windwaker. Nu är jag ganska sugen på att testa såväl Majora's Mask som nya Twilight Princess.

På kvällen firade vi min frus första dag på examensarbetet med en bit mat på Trädgårdsgatan 9. Visst ska man på nation väga det låga priset mot servicen, men dryga två timmar från beställning till första tuggan kändes lite i överkant. Som tur var hade vi trevligt sällskap. Sen gick vi hem igen och jag spelade lite Master Quest (en svårare variant av spelet jag just klarat) till klockan fyra inatt.

Idag steg jag upp ganska sent. Åt frukost och rensade lite i garderoben. Sen utforskade jag varför min dator inte vill läsa filerna som den just hade bränt. Jag tror att jag löste det. När frun kom hem hade jag nästan städat klart OCH börjat laga middag! Tror jag ska belöna min flit med lite spelande. Luego!

Jag längtar till rymden

• Ovan molnen är himlen alltid blå
• I rymden kan ingen höra dig skrika

Sen kommer jag inte på några fler anledningar, men ibland skulle man bara vilja viska "Ladies and gentlemen, we're floating into space." och stilla glida bort från moderskeppet ut i det ändliga kosmos tystnad. Eller? Jag skulle antagligen inte förstå hur bra jag hade det, utan förstöra allt genom att gnola falskt för mig själv. Na-na-na-na-naa-aa-aah, na-na-na-na-naa-aa-aah. Ska det va' så?

Citizen Vain

Jag firar bröllopsdag idag. Tvåårig sådan. Det har vi firat genom att äta finlunch på stan - bratwurst från McKanonkorv. Bästa korven i stan, han hade ingen lammkorv idag. Vi köpte också fint blått siden som hon ska sy en klänning av. På lördag gifter sig min kompis Anders och då vill man ju vara snygg.

Och det är det ju inte bara frun som vill vara snygg. Efter ett antal veckor på olika land med varierande hygien och tillgång till alkohol är min hy i ganska dåligt skick. En liten spritring har jag också lagt om midjan. Igår laddade jag upp på Maxi-Ica med peelmask, fuktmask, brusvitaminer och mattande fuktlotion. Ikväll bär det av till gymmet och då ska jag utnyttja bastun där efteråt. Kort sagt ska jag deffa allt utom ansiktet. Och så var det sidenet som sagt, det är ju inte bara frun som vill att hon ska vara snygg. Hon ska också sy mig en matchande slips.

Nedkomsten

Igår eftermiddag la frun rabarber på ett beskowskt stort blad, ivrigt påhejad av mig och farmor. Vi satt och fikade vår sista stugfrukost i förmiddagssolen då hon fick syn på det. Några brännässlor stod i vägen, men vad gör man inte för något så sagolikt?

På eftermiddagen sa vi farväl till stugan och reste till Umeå, där min kusin bor med sin sambo i en stor nybyggd villa. De hade verkligen avundsvärt fint hemma, man börjar längta efter ett eget hus på landet. Vi sov över där inatt och åkte sedan bil ned till Uppsala med dem.

Skönt att vara hemma, trots åskan och regnet. I helgen kan man kanske titta på en film eller två och leka nintendo om vädret fortsätter bjuda. Synd att alla andra som vanligt är borta från stan, annars hade man kanske kunnat spela lite musik. Vi får se vad som händer. Tchüs!

Mest en allegori

(Jag fortsätter att torrt berätta vad jag gör på min semester. Klaga inte!)

Idag plockade vi hjortron och blåbär. Vi hittade cirka fem respektive två liter innan vi gav upp. Det var ganska trevligt, förutom myggen då förstås. Mamma och pappa hävdar att det inte var så mycket och egentligen så borde jag väl hålla med, för jag har varit med om värre, men jag har väl bara glömt hur ettriga de är. Önskar att de bara kunde ta blodet under tystnad och dra. Det där förbannade inandet. Tryckborrar och barnskrik ter sig lugnande i jämförelse.

På kvällen hade vi surströmmingsfest, jag åt bara tre fyra filéer men känner ändå att magen redan protesterar mot alltför salt föda. Gott och trevligt att träffa lite mer folk från around here.

Hay No Hell?

Det blev bra väder igår igen. Det betyder för en bonde på sommaren att man måste arbeta. Pappa hade lite slåtter kvar, fem sex sju lass hö närmare bestämt. Jag hjälpte till. Jag kan inte förstå att jag brukade dra ut hölass flera dagar på raken för tio år sen. Visserligen var vi oftast två, men ändå. Såå jobbigt! Inte för att jag har någon hemsk träningsvärk idag, men det svettiga, dammiga och stickiga var precis som jag minns det.

Och den klädsamma bonnbrännan jag jobbade upp under eftermiddagen försvann då jag duschade. Jag gillar inte riktigt tanken på att samma beläggning också finns i min näshåla, mitt svalg och mina lungor. Men hay, vad gör man inte för att glädja sin käre far?

Gell Hell

På fredagens morgon var det dags att packa bilarna och dra längre norrut. Svärmor åkte med mig och frun. Svågern, svägerskan och svärfar i den andra bilen. På E4 och E10 tog vi oss till Sammakko, precis i tid för paltlunch. Vet inte säkert om jag har ätit blodpalt förut, men nu lyckades jag iaf få en flygande start på tre och en halv. Gott!

Anledningen till att vi åkte så här långt för att äta palt är att fruns farfar föddes i den här byn utanför Gällivare. Vi åkte runt i byn och träffade lite gamla släktingar och lyssnade på historier. Sen åkte vi in till Gällivare och hälsade på lite mer släkt och checkade in oss i det yngre gardet i en stuga på Dundret. Vi åt middag på Björnfällans restaurang innan vi åkte upp till bergets topp och beundrade utsikten och frös. Sen upptäckte jag att jag saknade min plånbok, vilket kändes tråkigt. Ingenstans stod den att finna, inte ens hade jag glömt den i stugan, rapporterade mamma. Vi tog en folkölsbastu och sov på saken.

Jag väcktes på lördagen av svärmor som meddelade att plånkan fanns på Björnfällan. Något ärligt par hade hittat den på parkeringen och lämnat in den. Puh. Sen gjorde vi Gällivare stad och lite sightseeing i Malmberget innan det var dags att stryka skjortorna, kränga på sig kavajen och återvända till Sammakko för hemvändarfesten. God mat och läskande lingondricka mättade undertecknad chaufför. Det blev också en hel del mer släktingar, sång, tal, buskis och foxtrot till liveband. En mycket trevlig kväll som vi toppade med våfflor på Dundrets toppstuga.

På söndagen återvände vi till Skellefteå, men hann på vägen kolla in Porjus, Jokkmokk, Kitajaur och finfina Storforsen - dit jag någon gång måste åka och plaska i de mindre sidofallen. Mysigt ställe. Trevlig helg.

Trästocks 2007

Många bra artister på en liten yta och dessutom gratis. Underbart för mig då jag var en yngling och fortfarande ganska underbart. Denna gång kunde jag tyvärr bara besöka festivalen på dess första dag, torsdagen. Jag fick också äran att ta med några rookies; min fru, svägerska och svåger. Jag hade velat se Calm Chaos, men när deras konsert började hade vi just börjat äta middag eftersom våra långväga gäster kom lite senare än beräknat. Vi hann iaf titta på lite dataspelstrash och ett amerikanskt hardcoreband, These Arms Are Snakes. Inget som jag fastnade för. Frun och svägerskan hade inte hunnit acklimatisera sig till den norrländska kylan, så sen skjutsade vi hem dem till byn igen.

Sen såg jag och svågern slutet på Sofia Talviks konsert, som var bra men kanske ändå inte så engagerande. Vi svullade langos och kollade in Tingsek, som gjorde en grym konsert, sköna låtar och asbra band. Svängigt och positivt och bra. Vi lämnade konserten en liten stund för att se Familjen strula med sin teknik i två låtar. Sången var sorgligt volymsvag och han verkade liksom sjunga med i sina egna låtar. Jag gillar musiken, men det var knappast Familjens bästa konsert. Vi återvände till Tingsek. Fortfarande väldigt bra.

Självklart träffade jag ett antal gamla bekanta också. Hej på er!

Skell Hell

Åkte nattbuss upp genom Norrland natten till igår. Jag sov ungefär två timmar, sen var klockan halv två och det skulle tankas. Då kastade sig horder av rökare ut och blossade på det säkra avståndet tio meter från macken. Jag förstår inte riktigt, går verkligen rökare upp på natten och röker? Sen kom de iaf in och stank. Jag halvsov lite till sen, men vid halv tre kom vi till Umeå och då annonserades en halvtimmes rast i mikrofonen. Hlet utan masspsykos gick alla in och köpte hutlöst dyrt automatkaffe på Scandic Hotell. Jag är dock inte den som följer med strömmen, så jag köpte istället hutlöst dyrt kranvatten på flaska.

Sen var ju solen uppe i ögonhöjd, så jag kisade mig förbi alla tråkiga tallar och granar på E4:an mellan Umeå och Skellefteå i nittio minuter. Enda höjdpunkten var väl kanske Hökmarksberget, då kunde jag vila ögonen i uppförsbacken.

Mamma hämtade oss på busstationen och sen fick vi sova till lunch i mysiga stugan som nu har fått den säng jag hade under högstadiet och gymnasiet. Den är fortfarande skön. På eftermiddagen åkte till in till stan och handlade skor till pappa. Jag fick en mjukglass från Godisvågen och ett program till Trästockfestivalen.

Böneslav, löneslav...

...we all fall down. Vad tror du på?

• Jahve eller Mammon
• Allah eller Olja
• Buddha eller Baht
• Zen eller Yen
• Satan eller Självhushåll
• Ras Tafari eller Räkmacka
• Asar eller Aktier
• SVT eller SEK

(Räkna antalet frågor du svarar ja på.)

O ja: Du är förvirrad och desillusionerad. Du varken kan eller vill välja mellan andlighet eller rikedom i en värld där påven samlar växelmynt i sin mössa och företag tjänar pengar på krig som förs i gudars namn för att säkra oljetillgången till militärfordonen vanliga människor idag kör runt med i civil trafik.

1-8 jah: Tror gör man i kyrkan. Vet du ingenting?

Scatterbrains

Jag hade tänkt skriva om det där citatet som Daniel Lindholm återberättade (Det var en intervju i ett metalfanzine på nittiotalet - Intervjuare: "How did you become such a great singer, practising in the shower?" Metalsångare: "Hell no, I don't shower.") och varför jag tycker att det är så roligt.

Jag hade tänkt skriva om nostalgin jag ibland känner då jag ser eller lyssnar på gamla saker jag hittar på min dator; små dikter, utdragna skämt och FastTrackerII-techno.

Jag hade tänkt skriva om varför jag starkt ogillar människor som exploaterar nostalgi.

Jag hade tänkt skriva om varför jag verkligen gillar Mac Blagicks första skiva.

Jag hade tänkt i de banorna, ja, men jag drabbasdes av scatterbrains och kanske lågt blodsocker och trötthet och en känsla av att jag måste gå till jobbet imorgon också. Så jag skiter i allt.

Hejdå skräp!

Jo, faktiskt. Idag kom jag mig upp på vinden och grävde igenom kasserat kakel och utdömda möbler. Jonas hjälpte till att bära och åkte också med oss till sopen. Vilket fredagsnöje! Barnsligt kul att kasta gammal skit i containrar så att det kraschar. Lite synd förstås att Återbruket är stängt, ett par av möblerna hade säkert kunnat glädja någon mer. Hade timman varit mer arla och mindre serla så hade man kunnat dumpa dem på någon loppis istället, men nu närmade t o m sopen sig sin stängning och vi lät allt krascha. Sen åkte vi och hämtade svärföräldrarnas gamla diskmaskin, de har just renoverat köket och vår har pajat. Vilken timing, Gud! Nästan som att det alltid är motvind när jag ska cykla nånstans.

I helgen hoppas jag att det blir mycket lite gjort. Måste förstås installera maskinen, men annars kanske man bara kan gymma, dricka bärs och spela lite nintendo? Någon där emot?

One more, let's go!

Det blev inget idag, bilen var tvungen att åka till verkstaden. Förhoppningsvis imorgon. Eller ska jag säga - idag? Kom mig runt motionsslingan ett varv iaf. Så imorgon orkar jag inte springa i trapporna.

Jag har tidigare rekommenderat en del böcker och filmer på temat brevbärare, men nu finns det reality-internet på ämnet: www.postverket.net.

Motivation

Jag försöker motivera mig att städa våra förråd. Det går sådär. Jag tror att det kommer gå ganska bra bara man sätter igång. Seriöst!

Gudars skymning

Jag läste ut en bok igår. Faktum är att jag läste större delen av boken igår. Jag satt på balkongen och läste och läste tills solen gick ner och jag började frysa. Då gick jag in och fortsatte i soffan med en filt över benen. "Montecore - En unik tiger" av Jonas Hassen Khemiri. Den handlar om det mesta, med en far-son-relation i centrum. En av de bästa böcker jag någonsin läst, såväl i vad den berättar som hur. Läs den!

Annars har dagarna passerat väldigt fort de senaste veckorna, hoppas tempot minskar lite snart så att semestern känns längre. Jag har iaf hunnit vara en del ute på landet, kommit igång med styrketräningen igen, köpt en ny (begagnad) bas och svepte i farten både en matjessill och en snaps.

Förra veckan vs den som snart gick

Förran veckan var liksom fullspäckad med roliga händelser. Måndag spelning i Stockholm, onsdag nationaldagen och spelning i Uppsala och på lördagen tog vi Anders ut på en rungande svensexa med paintball, loppmarknad, god mat och lagom mycket alkohol.

Den här veckan som gick var ganska dryg. Reklam varje dag t ex. Jag tog iofs semester i tisdags och gjorde absolut ingenting på en hel dag, men kände mig lika sliten på onsdagmorgon iaf. Som tur är kommer ju fredagen varje vecka och då lättar liksom det mentala lågtrycket och man kan andas, först ut och sen in igen. Jag köpte ett par öl och cyklade en lång tur ut till studion för att lyssna då Jonas fulländade ytterligare två spår till den kommande Apoteket Apan-skivan. Sen hälsade jag på min kollega, inspekterade hennes nyrenoverade lägenhet och lekte med hennes våldsamt kärleksfulle katt.

Idag har jag sovit länge, städat och varit barnvakt åt våra kompisars barn. Det gick bra, förutom ett uppvaknande med gråt och tandagnisslan. Som tur var var det inte långt hem från festen, så mamma kom hem och stoppade om henne igen och sen dess har hon sovit lugnt och vi har sett "Babel". Den kunde varit briljant, men var iaf bra.

Hasta la vista, Skäggo!

Jag hade sparat ut ett ganska fult sommarskägg. Min fru tyckte att det var fint, men hon har ju levt utan en riktig man ganska länge nu. Det såg ut såhär:

Igår kväll rakade jag till slut bort det. Ett mellansteg var förstås att testa om mustaschen kunde flyga själv. Det kunde den såklart inte.

Nej, jag har inte retuscherat bilden. Det är mascara.

Det var ganska skönt att åter raka sig med en hyvel. Man blev fin och slät. Ändå så saknar jag något då jag nu ser mig i spegeln eller kliar mig under hakan.

Den med fläckarna radierar

Jo, solen skiner. Nu börjar den iofs gå ner, men den har skinit på mitt liv alla helgens dagar. Det började som alla andra helger på fredag eftermiddag...

Jag nobbade gratis mat och öl med jobbet eftersom min bror skulle komma förbi på sin väg till Stockholm. Och kom gjorde han, fast han stannade inte så länge. Jag fick min födelsedagspresent en månad i efterskott. Presentkort på Systembolaget, 200 kr. Yay! Hade velat bjuda på mat, men han hade bråttom eftersom han skulle hjälpa sin tjej att flytta in i en lägenhet. Jag tror och hoppas jag får se honom lite oftare nu då hon flyttat ner till regionen.

När han åkte så var klockan lagom mycket för att man skulle kunnat duscha och cykla sig svettig och komma lite för sent till after work på Flustret. Men jag ville inte stressa mer, så jag gjorde mig istället lite havregrynsgröt och rullade ner till gymmet. Det var nästan en månad sen jag tränade och jag var följdaktligen svag, men jag var ändå nöjd med mitt initiativ. Full av endorfiner gick jag hem och beställde sushi och duschade, åt och vilade en stund. Sen gick jag hem till Anders där det hade grillats och var dags för efterrätt. Kvällen fortlöpte med Baileys, kaka, kaffe, chiwawor och ystra skämt.

På lördagens morgon åkte min fru till Stockholm för att skriva en av sina, förhoppningsvis, sista tentor. Jag sov gott till klockan tretton, åt frukost och började planera en grillfest. Strax efter klockan 18 satt vi till sist elva personer runt utomhusmöblemanget och mumsade grillade grönsaker, halloumi, fläskfilé, klyftpotatis och tzatziki. Och till efterrätt svenska jordgubbar och glass. Mumma! Till råga på allt öppnade Sverige mot Danmark i EM-kvalet med 3-0 efter bara 25 minuter. Att Danmark sen totalt dominerade andra halvlek och även till slut kvitterade hade de inget för. En supporter rusade in och slog domaren som just blåst straff för Sverige. Matchen avbröts och Sverige fick nåt slags walk-over (3-0). Tråkigt, men helt rätt. En eloge dock till de danska backar som skyddade domaren. Kvällen fortsatte för vår del då med sällskapsspelet När&Fjärran, tyvärr förlorade Lag Bäst denna gång. Åsa, nästa gång tar vi dem.

Sköna söndag. Frukost, cykeltur, fika, genrep med bandet, middag och på det en joggingrunda. Och nu seglar arbetsveckan upp som ett stort svart moln, men då den kantas av två konserter med Apoteket Apan och en röd onsdag så kanske man kan ta den. Jag kan. Jag vill. Jag ska. À Dieu!

Alexandra Berger!

Alexandra Berger.

Jo, det var liksom allt jag orkar skriva just nu.

Dyslexia 61 Revisited

Kom att tänka på denna otroligt roliga bild, ett foto av hur det kan bli då jag löser korsord:

Honest mistake, faktiskt. Ibland överträffar verkligheten fiktionen.

Hail Nuottaniemi!

Vet inte varför jag drar ut så mycket på att diska jämt. Nu var det värre än vanligt, eftersom diskmaskinen dog i helgen. Till slut blandade jag en drajja och drog igång. Med en liten drink och lite musik så går det mycket lättare. Det tog förstås ändå mycket lång tid innan jag var klar, för jag pratade med mamma i telefon och frun bakade kladdkaka och skitade ner medan jag höll på. Men jag hann lyssna på gamla godingar som Smashing Pumpkins "Mellon Collie and the Infinite Sadness" (disc 1), Nirvana "In Utero" och Bear Quartet "Load It" (singel).

Jag är löjligt tacksam över att jag fick upptäcka Bear Quartet på riktigt vid "Personality Crisis" och vara dem riktigt nära genom "My War" och "Gay Icon". De har gjort lysande verk såväl före som efter också, men under den här tiden fick jag också se dem live ett antal gånger och dessutom prata med några av medlemmarna. Fast det spelar inte så stor roll, deras musik passade mig väldigt bra då bara.

Det började på Trästocksfestivalen år 2000. BQ spelade tidigt, typ kl 17. Bra var det, riktigt bra. Sen lämnade jag och min kompis området för att dricka lite alkohol hos en annan kompis. Vi blev snart lite fulla och gick tillbaka för att se någon annan konsert. Tvärs över gatan såg jag Peter Nuottaniemi och jag skrek "Hail Nuottaniemi!" och vinkade. "Kom hit då, fyllo." svarade han och vi gick över gatan och hälsade och pratade lite och sen fick vi träffa de andra i bandet och bla bla bla.

Egentligen började det ju för mig redan många år tidigare då jag såg ett band jag inte hört tidigare på Trästocksfestivalen. De kalla vindpustarna från Skellefteälven pajade ideligen stämningen på sångarens gitarr och efter två låtar slog han den i scengolvet. Men 1998 såg jag dem på Kalmar nation (också i Uppsala) och fastnade. Lokalen var packad och fuktig som den varma sensommaren. Ändå vägrade Matti (Alkberg) ta av sig skinnjackan han hade utanpå sin grova stickade tröja. Istället ropade han efter en handduk att torka sig i ansiktet med. Och så vidare...

Några år senare, typ 2004, träffade jag Peter igen. På Norrlands nation i Uppsala, strax innan MABD skulle börja sin konsert. Vi var ett par tre patetiska indiekillar som satt och spanade in Sveriges kanske bästa textförfattare. Jag gjorde som vanligt och presenterade mig så att han förstod att han glömt att han någonsin träffat mig. Sen pratade vi lite om popmusik i allmänhet, BQ i synnerhet och om typ arbete. Peter sa bland annat att de spelat in de resterande tretton verserna på "Put Me Back Together" och att den skulle bli singelbaksida och heta "Put Me Back Forever". De andra indiekillarna såg avundsjukt på mig. Sen började konserten.

Peter ljög för mig. De tretton nya verserna kom aldrig på skiva. Jag gillar Peter. Jag tycker det var roligt att han ljög, även om jag fortfarande hoppas att de tretton verserna ska dyka upp någonstans i lyssningsbart format. Man ska aldrig underskatta en bra lögn. Jag gillar verkligen Peters texter, han diktar så förbannat bra. Som i "Walking Out" från "My War":

 "What is the point of a heart when it has to beat so far from where it most wants to be?"

Tack och godnatt!

Dåliga, dåliga människor.

Kom in i en trappuppgång och möttes av en osande soppåse utanför första dörren. Sparkade till den så att den la sig framför dörren, det är mitt kännemärke, och fortsatte mitt arbete. Precis då jag kommer uppför trappen till andra våningen gläntas en dörr och en ung kvinna i morgonrock lyfter ut två påsar. Innan hon hunnit släppa dem har jag dock med barsk stämma yttrat "Ställ inte dom där där, tack!" och hon tvingas vända. Under reträtten mumlar hon "Jaha. Ja, jag var precis på väg ut. Skulle bara ta på mig lite kläder först..." samtidigt som hon stänger dörren och låser med en grinig snärt.

Vad? Vaknade hon och kände lukten av sopor i hela lägenheten och förstod att de organiska gaserna skulle inverka negativt på hennes förmåga att välja gå-ut-med-soporna-kläder? Va!? Det finns ingen bra förklaring och inget alls försvar för att ställa sina soppåsar i trapphuset längre än den tid det tar att ta upp nycklarna ur fickan, låsa dörren och återigen lägga nycklarna i fickan. Ingen! Om inte du vill känna lukten så vill ingen annan som kan tänkas passera din ytterdörr göra det heller. Om du inte ska gå ut med äcklet på en gång, lägg påsen på balkongen. Har du ingen balkong, tough luck! Aldrig trapphuset. Aldrig!

På eftermiddagen var jag till naprapaten. Han gjorde min rygg bra. Tack! När jag skulle hem så gick jag in på en kiosk med postservice och bad att få köpa ett tiopack vanliga frimärken. Tyvärr hade jag inte tillräckligt med kontanter och greppade därför mitt kort, men expediten ropade "Nej, inte kort! Inte under hundra kronor." och därpå tyckte han genast att jag kunde köpa tjugo stycken, de går ju ändå åt. Och även om jag kände att han försökte blåsa mig så tänkte jag att det faktiskt går åt och att jag lika gärna kunde gå med på hans deal. Så jag gjorde det. När kortterminalen skrev ut kvittot försökte han sig på något slags överslätande ursäkt för sitt fula tilltag. "Nu säljer jag två för priset av en." Jag såg frågande på honom. "Kortavgifterna är så höga nu, så det blir som två för priset av en." Jag tog emot kvittot och gick därifrån. Vilken idiot! Varför ska jag behöva lida för att han är idiot? Antingen erbjuder man kortköp eller så gör man det inte. Om man vill kan man t o m fråga kunden om den tycker att det är okej om man lägger på tre kronor eller hur mycket det nu är avgiften ligger på. Jag svarar alltid att det går bra. Och jag behöver ju förr eller senare tjugo frimärken, så det var ju inte heller något problem. Felet med idioter är att de inte vet att hålla käften.

Tell me why I don't like mondays!

Gjorde värsta storhandlingen nånsin på Maxi, två och ett halvt tusen kronor. Det inkluderade iofs förutom mat även en stekpanna och lite underkläder till frun, men det sved liksom ändå eftersom jag just varit på Systembolaget och köpt alkohol för flera hundra också. Men ett flak Fatöl Special för femtio kronor kan ju dämpa vilken ångest som helst. Sen kom Anton, snart två år, och hans mamma på besök. Medan fruntimren pratade i köket, spelade vi grabbar fotboll. Visserligen är hans pappa fotbollsspelare, men jag kunde då fan inte göra målvaktsutsparkar då jag var två. Värsta bollsinnet!

Vid ett tillfälle fastnade bollen bakom en fåtölj och då han försvann ur sikte för att hämta den undrade jag "Var är Anton?". Den leken kunde han också och hoppade glad fram med bollen - "Här!" . En liten stund senare fastnade bollen där igen, denna gång stod han självmant kvar och ropade "Anton! Anton!".

På kvällen lagade vi till en klassiker, nämligen parisare! Grymt gott, sa grisen. Blandade också en Fidel Castro och en Gin & Tonic till alla i sällskapet. Sen gick vi till närlivsen och köpte godis för en hundralapp. Jag köpte en sån där äcklig isglass som smaken försvinner ur så fort man suger på den. Den luktade jordgubb och fotsvett och smälte i min hand. Färgen gick inte att tvätta bort med tvål.

Idag har vi varit på landet. Städade upp på vinden, det blev riktigt fint. Ser fram emot midsommar. På vägen hem började jag läsa min födelsedagsbok "Montecore - en unik tiger", den verkar bra. På kvällen bestämde jag mig för att jogga över till svågern och hämta mina DVD+R som jag beställt med honom. Med all asfalt oss emellan blev det jobbigt, men nu har jag testat brännaren och den funkar. Yay! Nu är min hjärna tom och det är måndag sedan snart en timme. Klockan halv sju stiger jag upp. Gonatt!

PS. Elof bloggar nu om vad Apoteket Apan gör i studion. Läs apbloggen!

Bönsöndagen är död, leve lönfredagen!

Det här var alltså dagen då man skulle äta en god, köpt lunch, men glömde handla på vägen tillbaka till kontoret och det blev därför två gånger gröt och hårdbröd idag. Inte fy skam ändå, tänk på barnen i Afrika som äter solvarm mjölk med tse-tse-müsli! (Om du skrattade så är det dags att leta upp en hjälpoganisation och börja donera pengar.)

Det var också dagen då jag skulle tvätta, diska och jogga mellan hemkomst och avfärd. Nåja, jag orkade tvätta, lösa lite korsord, trimma skägget och duscha. Och avfärdade i tid.

Köpte nya batterier till cykellyset på Hemköp. Måste verkligen köpa nya lysen som kan gå på vanliga laddningsbara, engångsbatterier är förkastligt! Hämtade frun på hennes jobb och färdade hem till kompisarna som bjöd på tre sorters tårta för att fira att de ska sluta pendla till jobb i Täby och Märsta och istället jobba hemma i Uppsala. Tjugofem (25) timmar mer familjetid i veckan, hade de räknat ut att det ska bli. Ett dygn liksom!

På vägen hem såg vi människor som var på väg hem eller bort. En kille och en tjej som inte kunde bestämma sig för om de skulle hem och göra det eller inte, och en kille och en tjej som bestämt sig för att resan själv är själva målet och därför hånglade upp varann lutade mot en stolpe eller vägg eller hur det nu var. Det såg fint ut iaf, jag blev lite avundsjuk, sände ett nostalgiskt vykort till en lastbrygga bakom Järnia i Skellefteå. Så nära gamla kaféet Urkraft, men ändå så långt ifrån.

Beställde skivor idag, Isolation Years "Sign, Sign" och Arcade Fire "Neon Bible". Och DVD-Rer, så jag kan backa upp lite skit från min alldeles för lilla och alldeles för fulla hårddisk och kanske få lite fart på skrället igen. Och min måttsydda vitskjorta kom med posten, tyget var skönt, men aningen genomskinligt och tyvärr var kragen lite för tajt. Men den funkar nog, om än inte till kostym. Mät om och mät rätt!

Jag har det kommande

Spelade lite Betapet. Det gick åt fanders. Tills helt plötsligt jag fick alla bra brickor då jag behövde dem. Rullade två gånger (EKONoMI och BäDDNING!) och gick plus 37 i ranking. Värsta grejen! Värsta! Kommer antagligen bli påkörd av en buss imorgon och medan jag ligger i koma kommer Anders att hacka mitt konto för att spela med när han är hungrig. Sen rymmer väl frun med någon annan brevbärare. Verdammt!

"Jag klättrade ner från trädet. Savannens gräs var högt, jag såg knappt handen framför mig. Och från alla håll luktade det lejon och skördetröska. Så jag tog av mig min truckerkeps, reste mig och fick en bättre blick över de olyckor som skulle drabba mig." - Kan tyckas lamt att sätta sig själv inom situationstecknen, men jag är ju en sån pöt.

Jag har förresten börjat odla skäkq. Det är jättefult, men min fru tycker att det är jättefint för hon har aldrig sett ett riktigt skäkq. Jag tänker inte lägga upp bilder, lita på mig när jag säger att det är jättefult.

Bloggkontroll zero komma noll

Jag vet inte vad det är jag förväntas orka, göra något nedtecknadsvärt eller nedteckna något alls. Inte för att livet är direkt händelselöst, det är bara ointressant för andra:

• Hälften av Apoteket Apan har gjort sina instrumentpålägg denna inspelningsrunda. Sex låtar om alla blir bra nog. Det har varit trevligt i studion, sällskap är faktiskt bra. Spelningar om ett par veckor, kom och lyssna!
• Vilket fint väder vi har fått!
• Spelade upp min ranking på Betapet. Och förlorade den igen.
• Löste förra fredagens Kors&Tvärs i SvD, nästan helt utan Google, Kryssakuten och Wikipedia.
• Har joggat 6 km tre gånger nu. Första hälften lugnt tempo och andra något högre. Inte så tråkigt som jag minns det.
• Dry Martini är en väl fungerande måltidsdryck till risotto!
• Men vilket väder vi har fått då!

Jag vill tacka livet...

...som har gett mig så mycket. Haha.

Idag cyklade jag runt hela stan och letade ett bälte som ska matcha mina kostymskor på lördag. Enkelt hade det varit om skorna varit svarta, men nu är de bruna och det går mode i färgen på läder också. Jag gjorde en repa i måndags också och hittade inget på några herrekiperingar alls. Idag gjorde jag Myrorna, Sirius loppmarknad, Bäckar Små, Klädkammaren, NoFa, Emmaus, Adlyn, Kupan och Söders Gammalt och Nytt. Redan på Emmaus hittade jag ett som nästan var så långt som jag vill ha det och exakt rätt färg. Tyvärr var den tidigare ägaren idiot och hade därför gjort ett nytt fult hål ettochtvåtredjedelars hålintervall från det sista fabriksgjorda. Vet inte folk att man ska ha ett lagom långt skärp med fem hål och använda det mittersta? Jag visste det inte heller till för några år sen, men nu är jag allvetande. Hursomhelst tror jag att det kan funka ändå.

Dessutom köpte jag en asfin grön Björnkläder-vindjacka och en asful slips på Kupan. För sammanlagt 65 kronor! Jag hann också trycka en asstor kebab på Babos, hämta fruns omklackade skor och beställa lite extra grönt till buketterna hon ska göra åt sin kompis på dennas bröllop på lördag. Sen åkte jag hem och duschade innan jag knöt slipsen och rullade ner till replokalen där allt lät kanon!

Som sagt, livet suger. Jag menar det.

Min trogna gamla Luger

Accelerator - The Big One. 2005 och 2006 förgyllde den festivalen mina somrar. Jag fick uppleva några "större" akter som Bloc Party, Sonic Youth och Arctic Monkeys, men även många för mig nya storheter som Stars, Spinto Band, Love Is All och Silver Jews. Femhundra kronor i inträde är ju fullt överkomligt för så mycket bra musik. Jag har aldrig så mycket pengar på sommaren, men några öl och en kebab blev det också. Münchenbryggeriet badade bägge gångerna i solsken, och festivalen var på inget sätt trång, lerig eller aspackad.

När jag läste bandlistan för året blev jag glad, många bra band var det. Det skulle också ligga på en fredag och en lördag, vilket är en fördel för då måste jag inte upp och jobba klockan sju dagen efter torsdagen som det tidigare varit på. Sen såg jag att de flyttat festivalen till Frescatiområdet. Jag har varit där på Propaganda. Vid fint väder är det ju schysst om än lite längre från Stockholms centrum. Vid regn är det snart en leråker. Det är också mycket kallare, och jag kan inte tänka mig att det finns en bar som inte är ett tält och serverar något annat än öl i plastmuggar. Och så kostar det 870 kr plus serviceavgift. Fan Luger, ni bajsade just på min sommar.

Annars är det bra, det episka The Legend of Zelda: Ocarina of Time går framåt, ett grymt spel som jag kommer sakna än mer än Windmaker när det är över. Och Apoteket Apan har spelningar på gång, vilket är kul även om det är såna där bandet förväntas sälja biljetterna och göra reklamen åt arrangören. Gage? Kanske. Vi ska också medverka på tidningen Grooves samlingsskiva.

War in the air

...und bald kommen die Löwen und Bären. Solen lyser varm, man behöver bara en t-shirt under duffeln. Det är fredag. Glad cyklar jag hem från jobbet och träffar mina bittra sommarfiender - insekterna. De är överallt och fastnar på ens vita tröja och när man försiktigt försöker ta bort dem förvandlas de till gröna och svarta fläckar beroende på art. Inte ens har man hunnit ta fram glädjebägaren och blåsa dammet ur den innan jag anar smolk runt hörnet.

Tro nu inte att jag på allvar tycker att insekterna förstör sommaren, för riktigt så fånig är jag inte. Det är bara irriterande att ha längtat efter något så länge och sen komma på att det inte var så bra som man minns redan innan man kommit dit.

Trevlig helg!

MAN VAR HEMMA TILL PÅSK!

Mina rubriker är bättre än kvällspressens. Jo, man var hemma i Norrland och han hade frun med sig. De bodde som vanligt i den mysiga stugan. På långfredagen sörjde de Jesus hos mannens syster, de bröt brödet och drack vinet och åt god mat till det. På självaste påskaftonen bjöds det tidig middag hos mannens föräldrar. Familjen, farmodern, farbröderna, fastrarna och kusinerna var närvarande och såväl Janssons som Grant's frestade gommarna. Blodsockret var högt och mannens puls ännu högre då han spelade sina första tre partier schack på flera år och förlorade två.

På söndagen tittade de på ett fint hus som mannens far hjälpt till att bygga. En promenad bjöds också och ännu mer god mat. Idag, då Jesus förväntades uppstå, åkte mannen och frun hem igen. Hem till disk, dator och tevespel. Allt som allt en trevlig, och trevligt lång, långhelg. Imorgon (läs: idag) börjar det satans allvaret igen.

Vill ha:

• DVD-brännare till datorn, helst med Nero programvara
• Joggingskor
• The Legend of Zelda - Twilight Princess (spel till GameCube)
• skivor:
  • Arctic Monkeys "Favourite Worst Nightmare"
  • Arcade Fire "Neon Bible"
  • Säkert "Säkert!"
  • Salem Al-Fakir "This is Who I Am"
  • Bloc Party "A Weekend in the City"
• Telecaster (elgitarr) och förstärkare, typ en VOX.

Det här är alltså förslag på saker du kan ge mig då jag fyller år. Jag blir såklart alltid glad för god sprit också. Men inget godis! Jag försöker sluta. Choklad är okej, kanske.

Lyckan kommer ofta hit.

Bra saker hände. Jag köpte nytt träningskort. Frun fick exjobb, med lön, och deras lokaler flyttar närmare innan hon börjar. Jag vann flera auktioner på Tradera, fler än jag tänkt - kanske får ta och sälja det där NFS:Underground som ändå är rätt tråkigt. Apoteket Apan spelade. På Kalmar nation och samtliga närvarande älskade oss, jag tror att det kanske var drygt hundra personer. Trots att scenstorleken var lagom så fick alla plats på samma bild, nåja...

Jag var ute med jobbet, mitt lag vann femkampen och jag drack typ mest öl (den lyckan övergick snart i förfäran såklart, men ändå). Jag fick en begagnad skivspelare billigt. Det var en rolig film på teve. Det var plusgrader. Jag sov länge. Jag spelade gitarr och tevespel. Äh, nu är jag fånig. Förlåt. Allt suger. :-)

Jag rear ut min själ, allt ska bort!

Så hette en skiva med bob hund. Inte deras bästa, om du frågar mig. Jag tror att jag sålde den till slut. Jag läste faktiskt en gång en artikel om vikten av att beskära sin skivsamling med jämna mellanrum. Detta skulle, enligt artikelförfattaren, leda till att nya fräscha skott skulle få plats att gro, precis som på ett träd alltså etc bla bla.

Hursomhelst, jag ska återigen sälja lite skivor för att jag behöver pengarna. Jag har då valt skivor som inte är okända och helst inte heller så repiga, men samtidigt är såna jag nästan aldrig lyssnar på. Det är bl a The Doors första LP, alla senare Kent för det är bara den första som är bra, Eric Gadd, Bernard Butler, Beck - ja ni hajar. Det är också Broder Daniel Forever och The Velvet Underground & Nico, den första för att jag inte bryr mig längre och den senare för att den har familjen en dublett av.

Varför behöver jag då pengar? Jo, min tidsuppfattning och min budget gick inte ihop. Jag räknade att träningskortet jag ska köpa kommer att kosta 1400 kr och köpte tevespel och tillbehör på Tradera för ett par hundra mer än det var tänkt från början. Bl a ett som jag inte såå gärna ville ha, men la ett halvlamt bud på - och vann. Sen kom jag på att kortet kostar 2600 kr i ett par veckor tills jag får tillbaka pengar av min arbetsgivare via ekonomiavdelningen. Damn.

Den här beskärningsidén fungerar ju inte heller till fullo. Man har en hel del skivor som man aldrig tänkte efter innan man köpte. Man har också en del såna man fått, t ex för att man skulle recensera dem i ett fanzine. En del så obskyra och samtidigt dåliga att de är omöjliga på en andrahandsmarknad. Så ganska snart sitter man där med en tjock stam, en vacker krona och en jävla massa fula, torra luftrötter i en omöjlig härva. Som man inte kommer åt att klippa bort. Damn igen.

Livet på den ljusa sidan

Kära sol, välkommen tillbaka! Jag har faktiskt saknat dig. Idag saknade jag dig också, det var molnigt och kallt och jävligt. Men det kändes ändå att du fanns där bakom molnen. Våren fanns i luften trots de ynka två plusgraderna. Snart kommer jag kanske bli lite solbränd (läs: smutsgul) i ansiktet och få ljusa slingor i mitt bruna hår. Popmusik kommer verka livsviktigt igen och ölen smakar redan nu bättre än på länge. Jag sover förstås bättre också, och med persiennerna för. Borde börja skissa på lite trall till balkongen och kanske ett parasoll. Som sagt, välkommen tillbaka!

Geometri i Mars

Geometrins grundläggande egenskaper är form och avstånd. Jag har länge varit intresserad av geometri och har läst en hel del i ämnet under min tid här på Tellus. Ändå undrar jag fortfarande varför jag ofta är i så dålig form och hur långt det egentligen ska gå innan jag tar ratten över världen och kör. "Vila, Mårten, får du göra när du är död." sa ofta min gamle kursares mormor till honom och det kanske är dags att inse allvaret? Jag varvade Zelda Wind Waker igår kväll efter repan. Det kändes tråkigt, sorgset och tomt. Vad ska jag nu göra på min fritid?

Jag hoppas iaf att jag är i hygglig form nästa fredag, för då ska vi spela som vi var karvade i trä. Tufft och bra, alltså. Kom och lyssna, vetja!

Jag hoppas att du inte läst hit ned. Jag måste nämligen erkänna att jag glömde ringa min kära mamma på hennes födelsedag. Och det var inte första gången. Jag tror att jag strök det från listan i mitt bakhuvud då jag skickade ett gratulationskort dagen innan. Tänkte att jag var färdig. Så jävla dum. Förlåt, mamma. Jag älskar dig. Och Posten levererade kortet en dag för sent. Funderar på att säga upp mig i ren protest.

Gjort och gjort.

Jag har egentligen inte gjort så mycket. Ändå känns det som jag har uträttat en hel del. Hur kan det, sig? Jo, jag har seglat runt på det 49 rutor stora havet i Zelda Wind Waker och löst diverse uppdrag för en god sak - nämligen att störta ondskan.

Några vettiga saker har jag också gjort. I helgen så drack jag öl både i fredags och i lördags. I fredags med svärfamiljen, det var kul. Vi provade bl a på Lounge's rum med låga vita soffor och kuddar med röda sidenband runt. Servicen och kvaliteten samt priset på dryckerna var hög och hela upplevelsen riktigt mysig.
I lördags bjöd vi på lite husmanskost i form av kålpudding innan jag och gästerna drog ner på stan och klämde två partier biljard för att till sist jäkta över till Hijazz och releaseparty. Wickquakonick släppte äntligen sin debutskiva och gjorde också en mycket bra konsert.
Jag hann också hänga upp ett par hyllor och måla en vägg utan att helgen kändes alltför trång.

Ikväll blir det åter släppfest, Mikael Herrström ger ut en skiva. Jag har fått lyssna på förhand och jag gillar den verkligen. Så kom till Debaser i Stockholm ikväll, de ska stå på scenen kl 2030. Gratis inträde!

Tres fuera de cuatro

En fräsch och underbar skiva är Salem Al-Fakirs "This is who I am". Som en mix av Stevie Wonder, 70-talsrock och folkmusik med mera - skulle jag läsa det jag just skrev skulle jag vägra lyssna på skiten. Men men, det är bra skit.

En annan helt fantastisk platta är Säkerts "Säkert!". Berättarjaget beskriver sig i en låt som blek, feg, sävlig och lat. Tre av fyra stämmer in bra på mig. Om solen letar sig fram snart så kanske det bara är två då, men nu ska vi inte hänga upp oss på sånt.

På tal om lathet, så pysslar frun här hemma. Hon har färgat in fogarna mellan klinkerplattorna på köksgolvet. Innan var de ljusgrå med mycket fläckar av olika sorters äckel som uppstår i kök. Nu är de mörkgrå i samma ton som de mörkare plattorna och det är som ett helt nytt golv! Jättefint. Hon har också målat kökssoffan vi fick av hennes mormor och nu sandpapprar hon en hylla vi ska sätta upp mikron på. Jag "hatar" att pyssla med sånt här. Dels eftersom jag är noggrann till förbannelse så att jag aldrig blir klar, eller till slut är så trött att jag slinter med kniven och förstör allt. Men mest eftersom jag hatar att städa upp efter mig. Det gör ont i bröstet bara jag tänker på att tvätta upp en målarpensel. Hrrrrv!

Jag lär mig spanska. Språkkurs på mp3, esta bien y yo quiero beber algo. Una cervesa? Si, por favor!

Define: Fullkorn

Jag såg en reklamfilm för en ny typ av chips med fullkorn. Fullkorn! Vadå fullkorn!? Skryter de med att de har använt hela potatisen i produktionen? Finns det inte redan chips med skal i? Det visar sig på tillverkarens hemsida att chipsen är gjorda av majs, vete och ris. Jag antar att fullkornet syftar på vetet. Jag undrar om inte potatis innehåller färre kalorier än majs, vete och ris. Jag undrar om man skulle kunna elda med reklamare i värmepannan på det nya statliga verket för korrekt konsumentinformation som jag ska öppna när jag blir kung. I annat fall får jag elda med chips. Med fullkorn.

Tji vår.

I morse vädrade jag vårluft. Trots att det var någon ynka minusgrad så kände jag doften av spirande grönska och ny popmusik. Fåfängt. Ack, så fåfängt. Vintern slog under dagen till och snön faller fortfarande. Usch. Jag vill inte mer nu. Det räcker. Jag flyttar till Spanien snarast.

Kollade på Welsh Open i Snooker på Eurosport hos svärföräldrarna i helgen. En sport där snyggt fegspel applåderas och man måste ha läkarintyg om man ska slippa ha fluga. Det finns två snookerbord i Uppsala och nu är jag lite sugen på att lära mig spela. Men jag kanske ska börja med lite vanlig biljard, tills jag har lite kö- och bollkontroll. Gud i sin himmel ska veta att jag inte spelat på länge nu.

Nu ska jag sova. Sömnen kommer bli alldeles för kort. Skit.

Jag mötte Lassie?

Vid lunchtid idag gick jag till närköpet för att köpa en liter mjölk. Utanför hade någon parkerat två hundar och när jag handlat klart och skulle gå så hoppade den ena hunden mot mig (dock utan att träffa) och började skälla. Den verkade inte farlig, men jag blir lite irriterad på ouppfostrade hundar, eller snarare på ägarna som inte tar hänsyn till t ex barn eller hundrädda personer. Jag sa åt hunden att vara tyst och den backade lite, men fortsatte skälla, så jag försökte stirra ut den. Då kommer matte (kvinna, jag gissar på ca 35-40 år gammal) ut ur butiken:

Matte: - Alltså, det är Turbos dotterdotter.
Jag: - Eh?
Matte: - Du vet filmstjärnan Turbo.
Jag: - Jag vet inte om jag tycker att hon ska hoppa mot mig och skälla för det?
Matte: - Men du vet, filmstjärnor är lite speciella. (paus) Hon är inte farlig, hon försöker bara prata med dig. Det var därför Turbo var så bra, hon kunde prata med folk och det är det som hon här försöker lära sig, men hon är ganska ung än.
Jag: - Okej. Ja, det går ju sådär.

Sen gick jag. Jag kanske borde ha bett om en autograf, men jag bara gick. Var jag dum då?

Punktering

Luften gick ur mig. Vad skönt. Jag behöver vila.

England's dreaming

Oi! "The IT Crowd" är fantastiskt kul. Fantastiskt kul. "Life On Mars" är också det mycket habil underhållning i form av rörliga bilder och synkoperat ljud. "Absolutely Fabulous" är en gammal favorit och "Keeping Up Appearances" är också gammalt, men en ny favorit. Min amerikanska accent håller på att slipas bort.

Do you think it's gonna make him change?

Jag är bara en kille med en ny frisyr. Och det är en ganska najs frisyr.

Trottoarpoesi upphör! På väg hem från frisören idag mötte jag en kille som gick ganska fort och såg utvecklingsstört glad ut. Egentligen är det ganska tråkigt att jag tänkte just i de termerna, men det var ju kul för honom att han var så glad. Så glad blir jag väldigt sällan, alltså sådär att man bara inte kan sluta fånle till öronen och spana mot himmelen efter Någon som ler tillbaka. Missta det inte för när du skrattar åt Borat-avsnittet du såg på YouTube igår. Jag menar när livet känns sådär oförorenat underbart och man närmast svävar. Det är, som sagt, sällan.

One flu over the cuckoo's nest

I lördags spelade Apoteket Apan i valvet på Uplands nation. Kalla Fötter spelade också. Vi fick som vanligt mat och bärs i gage, jag blev såhär glad. Vi hade t o m lite efterfest med varma mackor, Mario Kart och folköl. Jag och Erik till klockan fem på morgonen.

Titeln är bara en skämtdump som vanligt. Om jag för ett par år sedan skrivit en populärvetenskaplig artikel om fågelinfluensan och fågelinfluensaskräckens pandemiska utbredning, skulle jag ha använt den där.

Annars är allt som vanligt. Jobbar, äter, tränar, repar, spelar GameCube, sover, dricker öl. Lite tråkigt faktiskt, skulle vara trevligt om det hände något oväntat OCH roligt. Idag hände något oväntat, fast inte så roligt: Jag tappade bort ett par kalsonger på jobbet! Bytte som vanligt om från vanliga kalsonger till underställ innan jag gav mig ut på den numera snöiga och kalla postrundan. Vanligtvis låser jag in allt jag inte använder i mitt skåp, men nu måste jag gjort något annat. När jag kom tillbaka från turen stod mina kalsonger nämligen ingenstans att finna. Undrar om jag tappat dem på golvet och någon slängt dem eller om jag av misstag fått med mig dem ut och stoppat dem i något brevinkast. Om du hittar dem, hör av dig!

Pilates of the Calibbean

Tänk dig ett gäng japanska pensionärer som betalat dyrt för att få göra vattengympa utanför Jamaica. Tänk dig!

Frun har skrivit uppsats och därför har jag inte suttit mycket vid datorn de senaste veckorna. Istället har jag sett de två första säsongerna av "Lost" på lite drygt tio dygn. Man.

Mitt vänstra öra

Det är vanligt att nya skivor med artister som jag gillar sen tidigare låter illa. Detsamma gäller för nya artister som folk rekommenderar mig att lyssna på. Det är illa arrangerad gammal skåpmat framfört med för lite eller för mycket glöd. Tråkigt och följdaktligen olyssningsbart.

Sen brukar det gå en tid. Säg nånstans mellan ett par veckor till flera år. Jag får en känsla av att jag borde ge musiken en ny chans. Och mycket riktigt, jag hade ju fel! Det är ju asbra. Asbra! Så mycket tid som förslösats. Det senaste året har det här drabbat såväl Mattias Alkberg BD som Sonic Youth. Behöver jag säga mer?

Förresten, se "Kiss Kiss Bang Bang" med bl a Val Kilmer och Robert Downey Jr. Dels för att den är asbra, och dels för att annars är du definitionen av en idiot.

No fun intended

Jag och fru har just varit på vårt första bostadsrättsföreningsårsmöte. Det var inte alls tråkigt, utan alla formalia susade förbi. Motionerna diskuterades friskt, och avslogs eller gavs styrelsen i uppgift att utreda. Sen fick vi smörgåstårta! Och vin! Och söttårta! Och kaffe! Eller te! Och cognac! Det var iaf väldigt trevligt att träffa fler av grannarna och prata med dem.

Annars tio dagar av det nya året gått har och inte så mycket hänt. Apoteket Apan har repat två gånger. Jag har sett sexton avsnitt Lost på fem dagar och spelat betydligt fler timmar Mario Kart: Double Dash!! och Resident Evil 4. Nån dag snart ska jag skriva om min musikaliska utvecklingsstörning och presentera något slags bokslut över mitt spirituella liv 2006. Jag älskar Mattias Alberg BDs skiva "Ditt Hjärta är en Stjärna"!

Mitt stora grekisk feta-bröllop.

Det nya året började bra. Jag är rätt säker på att min stekpanna skulle vara ugnssäker, jag har faktiskt lagat mat i den i ugnen tidigare och det funkade fint. Idag brynte jag skivad fläskfilé och lök med rikligt med salt och peppar, rörde ner lite dijonsenap och vitlök samt skivade på de bakpotatisar som överlevde nyårssupén. Sist hällde över jag en blandning av ägg, crème fraiche och vispgrädde. Och så skjuts in i ugnens 200 grader Celsius. Tjugofem minuter senare doftade det ljuvligt och jag tog stora grytvanten och lyfte härligheten från ugnen till matbordet.

Nej, vänta! Någonstans på vägen gick det fel. Handtaget gick av och stekpannan hamnade på golvet. Vår middag hamnade också på golvet, och tre-sekunders-regeln är som Penn & Teller skulle sagt: Bullshit! - så det var bara att skrapa upp skiten och slänga. Vi beställde pizza istället. En kebabpizza så god, men med en bitter eftersmak ändå. Guds kärlek i en tunn slöja? 2007, stay the fuck outta my way or I'll fuckin' blast ya!